Årssammanfattning 2008, Del IV

Oktober började med baleftersläpp (Helsingkronas) vilket var a night to remember på så många sätt. Dagen därpå var jag mer bakis än på länge, och så var jag på valberedningsintervju. Gammelfarmor gick bort hastigt och plötsligt och vi åkte till Tyskland på begravning. Sen var det inflyttningsfest och den långa väntan på nationsmötet slutade med att jag blev vald till PQS den 23 oktober. Sedan kulminerade månaden i en hejdundrande tjänstemannafest.

I november började jag praoa med Nisse samtidigt som jag försökte hinna med allt som skulle göras till skolan. Det var husfest och jag gjorde lite dumheter, och så var det spääx och sen pqo och det var allt som allt en helt okej månad.

December började med KK-fest och sen var det valsexa vilket slutade med ännu dummare dumheter. Lyckligtvis träffade jag Justina och Susanne i Köpenhamn samma helg. Helgen efter var det Luccegasque i Uppsala och julfest på Krischan. Jag försummade skolan ännu mer, och jobbade hårt med att komma in pqs-jobbet. Julen firades i Smålandsstenar med familjen och när jag kom hem till Lund igen var det dags för den alternativa husfesten (which was a great success). Och nu är det nyårsafton.

Det var det året. Det ska bli spännande att se hur nästa år blir. Gott nytt på er!

Årssammanfattning 2008, Del III

Juli fortsatte i samma fina anda. Jag jobbade intensivt, mycket och bitvis som enda vuxna på stället. Det började med en underbar tisdag till onsdag med Skånebesök och fortsatte med att Malin och Nora var och hälsade på i Småland. Inte-så-bra var den där dagen med fruktansvärd ryggskott och en jättejättedålig dag på jobbet.

Augusti påbörjades i Västerås av alla ställen, vilket var ofantligt trevligt på alla sätt och vis (förutom viss bowlingrelaterad träningsvärk och den långa, långa vägen hem). Jag tentade litteraturhistoria och det var malmöfestival och finbesök av nån jag faktiskt började gilla allt mer. Och sen drog skolan lite smått igång.

September började med en intensiv vecka av skola-nollning-flytt till Krischan. Nationsmässigt var det förmannaresa och förmannadag och klubb och sånt. Och så, just när jag trodde att nånting hade potential att bli riktigt bra så bröt jag lilltån och allting blev bara jobbigt.

Årssammanfattning 2008, Del II

April började med en tjänstemannafest på Kina-tema och upptäckten att alla killar visst är likadana. Sen var det en hektisk vecka med allt från halsfluss till arbetsmarknadsdag till sittning. Maria fick barn och jag var bitter (inte över barnafödande, naturligtvis), och sen var det valborg och jag förmannade för klubben på Krischan på kvällen där.

I maj var jag också bitter, men inte hela tiden för stundtals var det fantastiskt vackert väder. Och sen var det tandem - vilket var awesome - och jag spontantatuerade mig en tisdag i Malmö.

Juni var en bra månad, däremot. Det började med sol-och-bad i Lomma och fortsatte med Billie the Visions releasefest på KB. Det kollades på fotbolls-EM och så åkte jag hem en sväng för att åka Småland runt på utbildning med turistbyrån. På midsommar fyllde jag 22 och passade på att fira med nära och kära samt nya och främmande. Det blev en golden kväll med god mat, nya bekantskaper och ett parti hela-havet-stormar folk sent kommer glömma. Sen åkte jag hem till Småland, och flyttade till vandrarhem i Värnamo för att jobba på turistbyrån ännu en sommar.

Årssammanfattning 2008 - Del 1

Istället för att göra ingenting alternativt stoppa i sig julmatsrester hela tiden inser jag att det börjar bli dags för en sammanfattning av året. Traditionsenligt i 4 delar. Håll till godo.

Januari ägnade jag åt att vara bitter, verkar det som. Mycket filmtittande och kasst väder och sen drog vårterminen igång med fortsättningskursen i engelska.

I februari var det Refuge, och hela månaden kännetcknades av någon slags pre-bal-yra. Överlag var det mycket nationsgrejs, eftersom jag var med på hälsningsgille och alkoholutbildning och novischfest och lite allt möjligt. Jag rymde iväg till Göteborg i två dar och det var mellanstadiedisco och så var det Hasselhoff-fasination med Nora.

Mars var nån slags våryra som började med en bal på borgen och slutade med en förmannaresa. Däremellan var det sittningar på Blekingska, VGs och Krischan - och en trip till Ystad. Och så träffade jag en grabb hela månaden, som jag trodde kunde vara bra för mig.

Borta bra men hemma bäst! eller Julefröjd.

Den vackraste bilden av julen är ändå den som inte går att fotografera. Eller skriva ner i ord. Det bästa är lukten, doften av gran och rökelse (ja, i min familj i alla fall), värmen av den öppna spisen och spänningen och julestämningen som ligger i luften.

Igår var det Luccegasque. Fem representanter från Krischansta Nation i Lund var i Uppsala och åt järnet på julbordet, som serverades i 4 omgångar (fisk, kallskuret, varmrätt och dessert + ost). Fisken var underbar, bordsgrannen lite väl finsk och underhållningen stundtals mycket knepig (det finska julspelet), stundtals stämningsfullt på så många plan (avtackningen av gamla och nya aktivaposter, nationshjärtat klappar lite extra för gamla sånger och så vidare) och stundtals bara sjukt bra (typ när den krischanitiska julrenen stod på dj-båset och blinkade i takt med musiken).

Efter en tidig hemfärd (upp 8, avfärd 9, Uppsala Jönköping på under 4 timmar och sen baksätet till Lund) var det så dags för helgens andra julbord, Krischans julfest. Och även om vi inte hade 10 sorters sill (men väl 5!) eller 5 sorters lax så var det ett fabulöst julbord med en familjär stämning. Det är nåt fint med gemenskap, oavsett var den kommer ifrån. Och att ha en julgran, att inte sitta vid ett honnörsbord och vara nogran med att skåla i helt rätt ordning hela tiden, och att kunna smita lite tidigare för att sjunga singstar och dansa loss på Lunds dansgolv - det är jäkligt mycket värt det med.

En intressant helg har det varit i vilket fall. Trevligt, på det sättet att det är nice att komma ut och se världen (i detta fall Osby, E4an och Uppsala) lite grann. Intressant också att se Uppsalas nationer (en lite annan grej än Lunds) och att träffa lite nytt folk. Men bäst av allt - att komma hem, umgås med folk man faktiskt känner och tycker om, byta köttbullar och pepparkakshjärtan, sno knäck och bli kallad för Tysk med stort T. Det är jäkligt trevligt det med.

Mein Vater erklärte mir jeden Sontag unsere neun Planeten

Ibland kan jag tänka så, när jag har druckit tre, kanske fyra glas vin, att oavsett vad jag har gjort den dagen är liksom påverkat av alkoholintaget. Retroaktivt, liksom. Det ær for vildt! Idag har det i alla fall varit seniorsmöte hemma hos vår kära inspektor och inspektrix, vilket var oerhört trevligt. Möte, mat, ost och vin. Och lite té.

I övrigt har många ack så bra saker hänt i mitt liv. Höjdpunkt - i helgen var det copenhagen med tjejerna (jutta och sus, obviously) och det var gött som fan. Att lämna lund, träffa girlsen, prata om gamla tider och sånt. Inte helt fel.

Vad mer har hänt sen senast? I torsdags var det valsexa för att organisera överlämning av alla de prylar som ges från pqs till pqs till pqs (osv, ni förstår grejen), utföra diverse uppdrag och dricka drinkar. Jag avslutade kvällen ganska tidigt med att telefonera under alkoholpåverkan. Attans, som vi säger med fransk brytning ibland. Det bästa med kvällen var att jag faktiskt fick den där bling-bling-pqs-medaljen. Och en tröja, som extra bonus.

Sammanfattningsvis kan sägas att jag (och q electa Kalmar) anser att Pluto borde planetförklaras.

Mutti.

Och oavsett vilket. Så är det min mamma som är den bästa.

Ovasett.

Die Beste :)

She's a black belt in carate...

Och nu ska vi prata lite om den här pqs-grejen. Som då betyder proqurator social. I nationsvärlden är det quratorn som är ytterst ansvarig för nationens verksamhet, sen har man ofta en proqurator ekonomi, som då har ansvar för pengarna. Och Krischan har en proqurator social, som jag då kommer bli. Å ena sidan är det personalchefsansvar, dvs ansvar för alla förmän och att utskotten (pub, lunch, sittning, bak, klubb, café, you name it) går som de ska. Dessutom kommer jag ha inköpsansvar, vilket innebär att man ser till att det finns mat som kan tillagas, sprit som dricks, städprylar, toalettpapper, bordsdukar och sånt där pulver som torkar upp spyor nästan av sig själv. Allt som behövs, helt enkelt.

I detta ingår hundra andra småsysslor. Allt från att se till att kassaappareterna fungerar, att jobbartröjorna är tvättade och upphängda för tork, att förmännen vet vad Magda eller Ugly Betty eller Lelles eller cykelgången är och att det inte ser för skräpigt ut utanför nationen - och att folk trivs rent allmänt.

På en heltidstjänst (förvisso med hjälp av en eminent q och en lika eminent pqe).

Det kommer bli ett år att aldrig-glömma. Ett år fyllt av skratt och misstag och diskussioner och lyckade klubbar och glada miner och mat som bränns vid och såser som kokar över och humör som ska tyglas och sena kvällar och lite för tidiga morgnar och luncher med resten av tornavägens quratel och med allsköns situationer man antagligen inte kommer kunna räkna med i förväg.

Men jäklar. Ikväll påmindes jag om den lycka som for genom kroppen när jag fick höra att "vi tänkte föreslå dig till pqs" och ännu en gång när "då har vi valt Pauline till pqs" och jäklar. Om dagarna då allt jag fokuserade på dethärvilljag, när jag vaknade med näsblod och ville det, när jag låg vaken och läste på och ville det, när jag pratade med vänner och tänkte att det här vill jag.

Nu är det inte så fruktansvärt långt kvar till nästa år.
Jag ska ta mig an det med glädje.

Bitter doesn't suit me.

Idag har varit en fantastiskt bra dag. Jag avskyr att inleda inlägg med att säga att "idag har...", men jo. Känslan av att vakna på morgonen och ha tid att vakna till liv. Att, efter en brakfrukost med två glas juice, cykla till Lundatappen för blodgivning. Att umgås med folk, laga pannkakor, glufsa i sig och i några minuter njuta av mätt-och-belåtentillståndet. Att sitta på föreläsning och göra ambitiösa anteckningar med fyrfärgspenna, att tjattra med finaste vännen på tåget hem, cykla i kylan, småprata i köket, promenera till Kalmars för mat och öl och samtal.

Det är guld.

Och att, efter två öl, känna sig alldeles för lättpåverkad och bara älska hela världen och tillvaron och då och nu och... Ja.

Det är också guld.

Håll i hatten, det är fredag!

På rullbandet: plastglas, två paket apelsinjuice, chips, godis, ostbågar, lime.

Har'u fest, eller?

Snö.

Drar upp persiennerna på morgonen och upptäcker ett litet försiktigt försök till snö utanför, inte mycket utan bara så att det precis har vågat stanna kvar på marken. Och inte nog med det, det snöar faktiskt lite också.

Det är bannemig fint :)

Om att inte göras sönder.

Nu när jag för första gången på länge är sugen på att skriva (av mig) så vet jag ändå inte riktigt vad det är jag ska säga. Jag ser fram emot nästa år, fantastiskt mycket. Nästan så att jag är rädd för ett antiklimax, ett jag-orkar-inte-hela-vägen eller ett jag-räcker-inte-till. Eller ett is-this-all-there-was?. Det ska bli skoj, en utmaning, en testa-gränser-grej och ett intensivt år.

Och samtidigt är det något helt annat som ligger och pyr. En känsla av ensamhet, tomhet. Som inte går att bota med underbara vänner, eller telefonsamtal med mamma, eller... Nej. Hur gärna jag än hade velat.

Fan.

2008 har inte varit året det kunde varit. Let's hope 2009 won't let me down.

Nöjd?

Okej, jag tröttnar lite på mig själv och min ständiga bitterhet. Att skriva aj-vad-ont-det-gör-texter är inte speciellt kul och jag jobbar just nu hårt på att inte hålla på och se så negativt på saker och ting. Istället fokusera på positiva saker. Ni vet, fina vänner, roliga brädspel, känslan av att sitta på föreläsning och faktiskt lära sig något vettigt.

Det sistnämnda förresten. Jäklar. Nu blir jag visst ekonomiintresserad helt plötsligt. För idag var första gången på länge jag inte var farligt nära att falla i lätt dvala och när det var slut så önskade jag nästan att det hade hållit på i en timme till. Skrämmande, men sant. Det kanske blir en plugghäst av mig till slut ändå.

Sa hon, knappt två månader innan hon ska ta studieuppehåll, ja.

Aj.

Idag gör det ont igen, ondare än på länge och jäklar. Men är det självförvållat (idioti plus självdestruktivt beteende plus alkohol lika med disaster, tydligen), så jag ska väl inte klaga.

Samson

Det är nånting med den här jäkla tiden på dygnet, på veckan, när dansgolvet har slutat röra sig och alla hämtat ut sina jackor. När klubben är lugn och huset börjar varva ner. Det är i just det ögonblicket ...

Även om kvällen har bestått av ack så fina ögonblick. Ögongodis och finsång och Hoff och bästisar och dans och allting annat. Men så är det ett nummer jag faktiskt har raderat helt och hållet från alla delar av telefonen...

För kom igen. Ni fattade väl att det inte bara var tån som gjorde ont?

Hjälmar är det nya LBD

Det var tjänstemannafest i helgen. Nora och jag gick i par (igen) - denna gång som två sjukt snygga power rangers. Grym fest, indeed.

Nora a.k.a. den blå Power Rangern

Moi, a.k.a. den röda Power Rangern, a.k.a. Jason.

Synd bara att the aftermath innebar lite ledsamhet från (endast) min sida. Pauline ska helt klart lämna mobil och känsloliv hemma på nästa fest. Det blir så mycket roligare då, plus att smärtorna kanske kan begränsas till just lilltån, och inte annat som kan gå sönder.

Hurt

Jag slog i lilltån i soffan häromkvällen. Den hårda delen av soffan, vilket min lilltå inte alls tyckte var någon trevlig idé. Inte utan att jag funderar på ifall det kanske har blivit nån slags spricka eller på annat sätt allvarligare skada i den. Det är inte meningen att det ska göra ont.

Jag antar att man får vänta och se.

Låta det läka.

Kompis, det går bra nu.

Och där ser man. Rätt vad det är så är även den jobbigaste av veckor över. Det mesta har liksom löst sig nu.

Sorgliga sakerna: begravning var jättejättesorgligt men samtidigt väldigt fin och ett bra sätt att ta farväl.

Skolsakerna: Tenta i onsdags och jag förtjänar visserligen inte att ha klarat den, och man ska inte ropa hej innan man har kastat sten i glashus och allt det där, men det kan ju faktiskt ha gått vägen. Projektrapport gjorde vi hela dagen igår, tid tåg det med klart blev det. ;)

Nationssakerna. Det bästa av det hela. Igår var det nationsmöte och även om jag inte ville så var jag duktigt nervös. Och så läste vår kära inspector upp rösterna, och en sten föll för jag är nu pqs electa, och går på min post i januari. Too cool for school, I dare say.

Almost

Det är tider, det här. Allt händer samtidigt.

Sorgliga saker. Min fina gammelfarmor gick bort natten till i lördags. Lugnt och stilla, förvisso, och efter att ha levt ett långt liv och så, men ändå. Morfar lät så ledsen på telefon. På fredag är det begravning, och jag är lite orolig för här har vi en sak som jag inte alls vet hur man gör.

Skolsaker. Jättemycket skolsaker, varav en del tar mer energi att prata om än att faktiskt genomföra. En del känns det som man inte hinner med över huvud taget, en del vill man bara få överstökat. Och en del, som presentationen i torsdags, går faktiskt över förväntan bra.

Nationssaker. Mitt namn står på en jättestor offentlig lapp på anslagstavlan och än så länge har ingen motkandiderat. Och jäklar, vad sugen jag är...

Och andra saker. Inflyttningsfest, hålla-masken-i-bastun, yoga, inte-riktigt-sova-ordentligt, verka-duktig, vara-duktig, hålla-koll. Vi tar och ser det positivt.

Winds of change

Stora saker händer. Inte bara att jag har klarat en ekonomitenta och varit på en bal (en totalvirrig kväll med allt från thaimat till gråt till skratt till dans till ordenssyande, men oh så bra). Utan andra saker. Egoboost utan dess like, att för vara på intervju för någonting jag verkligen, verkligen, verkligen vill göra och faktiskt just nu ha en chans på det.

Igår vaknade jag med näsblod och jag sover inte som/när jag ska. Det säger en del om hur allvarligt jag faktiskt menar med det här. Den som lever den 23 oktober får se.

A better son/daughter

För första gången på länge, länge ringde min pappa för att prata lite och det känns konstigt, främmande, som att det är hela planeter emellan. Och ändå, fast vi knappt träffades förrän jag var 17, 18, så märks det så tydligt att vi är far och dotter så fort vi är tillsammans. Samma humor, samma ögonbryn, samma musiksmak (så långt det är möjligt när den ena är 25 år äldre).

Jag tycker så mycket om honom.

(Trots att han inte kommer ihåg födelsedagar, trots att han saknades som mest när jag behövde honom.)

Och så min lillasyster. Som snart fyller 9, som precis börjat fjärde klass, som tycker att det är skitenkelt och har tråkigt på lektionerna och som låter så lillgammal. Som jag för första gången haft riktigt samtal med. Hon håller på att bli en liten egen människa, med egna värderingar och en egen syn på livet (fast vår pappas ögonbryn, dom har hon också).

Jag tycker så mycket om henne.

Det är dags att åka och hälsa på igen. Innan jag missat allt och hon har vuxit upp och blivit tvär och tonårig och inte vill kramas längre.

Tonight we're gonna see the great Miss Universe.

Jag har inte sovit så mycket inatt. Det är helt och hållet inte mitt fel (eller ja, kanske lite) och det är lite jobbigt för any minute now är det dags att klämma sig i skorna och cykla ner till stationen för att ta tåget Helsingborgåt. Och sen gäller det liksom lite att hålla sig vaken under tre timmars föreläsning. Där har vi kruxet. And don't say coffee, för sörjan som köps i den lokala cafeterian är inte riktigt värd namnet.

Nu har jag för övrigt glömt av vad det var som var tanken med att göra sig besväret att logga in på blogger.com. Jag tror jag hade en snitsig poäng som jag skulle komma fram till, genom att säga nånting om att det är jättemånga tankar som flyger runt i mitt söta lilla huvud. Och så hade det att göra med att jag var på sjukt bra humör hela gårdagen (och då gjorde jag ändå tråkgrejer som städning och matlagning). Och nånting med Billie the Vision & the Dancer's var det. Vars spelning på Blekingska i Lund jag tyvärr missade i fredags, till förmån för en lyckligtvis väldigt rolig tackfest.

Nåväl, jag hör av mig när jag återfunnit min röda tråd. Eller någon annans. Tills dess - ha're.

Kongo! Samba! Tequila!

Klockan är åtta på morgonen och jag är trött som en gnu. Men åh, det har varit en lovely helg som var värd en del missad sömn. För det började med att Krischans bästa förmannapar (Nora och moi) körde fulla hus på Brooklyn, och efter att vi sovit 4 timmar gick vi upp och förberedde skinkklämmor och kottfår för att sedan åka på förmannaresa med tidigare nämnda nation.

Och vilken förmannaresa det var, sen. Innehållandes det mesta från blå kroppsfärg och riktiga soffpotatisar via ett brasselag som aldrig slutade hålla stämningen uppe till tjuvaktiga japaner blev det en förbannat rolig dag, som övergick i en tokrolig kväll (location var Finngården utanför Höör och det blev sån stämning som det blir när 40 förmän bestämmer sig för att ha riktigt kul) och en trevlig natt (som innehöll discotåg, en gigantisk brasa och djupa samtal). Sen sov jag traditionsenligt ca 4 timmar på en obekväm madrass.

Men det kan ha varit den bästa förmannaresan hittills.

...plan on sleeping in...

Nyår 07/08 var Göteborg och en himla massa låtsasryssar och en lånecigarr och jag tänkte att "det här året kommer bli fett bra". One too many nä, jag gillar inte dig och knepiga motgångar senare tänker jag skita i noll-åtta och göra noll-nio till mitt år istället.

Headshrinker.

Jag skulle vilja skriva nånting.
Men jag vet inte vad.

Jag skulle också vilja säga nånting.
Återigen - jag vet inte ens vad.
Eller till vem.
Eller varför.
Eller om.
Eller...

Ja, ni fattar. Allmän förvirring - har vi hört den förr. Just nu mest kring min egen person och huruvida jag framstår som någon som är något tillfälligt. Eller... är det jag själv som ser mig själv som nånting tillfälligt?

Faktum kvarstår - jag har kommit längre från där jag var för 1, 3, 6 år sedan.

Och skrivet blev det,
också.

Fel.

Du: Gick du sönder nu?
Jag: Ja. Lite.
Jag: Du skulle ju akta mig.
Du: Jag vet.

Saker jag hittar i precis alla hörn nu när det packas flyttlådor

1. Tamponger
2. Mynt
3. Huvudvärkstabletter.


Är det detta livet handlar om, alltså?

Get this party started

Det är något alldeles speciellt med natten till skolstart. På något magiskt sätt kommer allt man oroat sig för det senaste halvåret fram med full kraft, som ett x2000 från ens undermedvetna och får en dels att lika vaken till nu-får-jag-bara-sova-fem-timmar-inatt, och dels att drömma den mest virriga drömmen på hela året. Inatt inehöll denna:
- klassisk jag-har-glömt-något-viktigt-ångest
- pojksnärteångest
- specifik samt övrig killångest
- kompisångest
- skolstartångest
- helsingborgångest
- balångest
- jag-sover-för-lite-ångest.

Sen vaknade jag med halsont, lite snuvig näsa och ett högeröga som inte vill sluta gråta. Skolstart, here I come.

Prove My Hypotheses

Vi tjuvstartade skolan (Service Management, Turism på Campus Helsingborg) idag. The so called nollning has begun, så att säga. Jag, som i en veckas tid har gått och oj-at mig i stil med "Tänk om dom inte tycker om mig" och "Tänk om jag inte tycker om dom" i olika omgångar, blev faktiskt oerhört positivt överraskad av faddrar och mednollor och min egen sociala förmåga.


Det är skönt att inte vara 16 år gammal längre, helt enkelt.

Jag är tydligen en sån som sparar på lådor. Går (pre-flytt, ni vet) igenom min garderob och har i tur och ordning upptäckt orginalkartongen till en kamera jag köpte 2006, min trådlösa router (köpt 06 den också), 7 tomma skokartonger samt lådan som studentmössan levererades i.

Så nu har majoriteten av lådorna hittat vägen till återvinningen och, ja, studentmössan ligger i sin kartong igen. Välbeskyddad, I do say.

Foodfood

Nyligen diskuterat i korridorsköket - tänk om man inte behövde äta lika ofta som man nu gör. Tänk er att bara behöva inta ett mål mat om dagen. No more förbereda matlådor sent på kvällen, no more hinna äta frukost på morgonen på väg till skolan, no more måste-panikköpa-mat.

Så. Om jag fick välja skulle jag nog mest äta frukost. Det är helt klart godast. Gotta love the breakfast. Och så en riktigt god middag lite då och då. Vad skulle ni ta?

Start wearing purple

1. vilken låt lyssnade du senast på? Gogol Bordello - Through the Roof 'n' Underground
2. vad har du för mobiltelefon? Sony Ericsson W810i som kan bryta ihop när som helst, känns det som
3. vilket ord är ditt favoritord? "Young Go-getter".
4. är dina föräldrar fortfarande tillsammans? Ja. Men inte med varandra.
5. har du några syskon? Ett helt och två halva.
6. vilken läkerolsort gillar du bäst? Den där i grönröd förpackning...
7. vad ska du göra i helgen? Vila upp mig från kvällens klubb.
8. vad heter din mamma? Mutti :)
9. vad äter du helst till frukost? Buffévarianten. Hemmavid innebär det mackor (gärna varierande pålägg), yoghurt med skivad banan. Och ett kokt ägg. Och juice. Och kanske kaffe.
10. lost eller one tree hill? Varken eller.
11. ett band som du avgudar? The Postal Service.
12. är du blyg eller framåt? Helt beroende på sammanhanget, mina vänner tittar förvånat på mig när jag avslöjar att jag är blyg innerst inne.
13. är du bi/homo? njae.
14. om du svarade ja; när kom du ut med det? om jag svarade nej, då?
15. nämn en vän du haft som du inte längre träffar? Anne. Fast när jag drömde om henne häromdan var hon rätt taskig mot mig...
16. vem litar du mest på? Mina närmast sörjande
17. är du kär i någon just nu? pass
18. vem tog din oskuld? haha, nä, precis.
19. vad är klockan just nu? 11.58
20. vad använder du för skor? Röda converse all stars.
21. vem önskar du var hos dig nu? Just nu känns det rätt bra att vara ensam, sunkig och oduschad som jag är...
22. vem ringde dig senast? My fellow förman Nora.
23. har du några sjukdomar? Har suttit på Malins killerbacill dom senaste dagarna, nu är jag mest snuvig.
24. prenumererar du på någon tidning? Cosmopolitan. Mest för att jag inte fick tummen ur med att avsluta prenumerationen och råkade betala för ett år till istället.
25. äger du en palestinasjal? Nä.
26. vad gick du för linje? Natur-natur. Fast tack vare mina special-språkkunskaper och min avsky för Kemi B slutade det med "Specialinriktat program språk och naturvetenskap"
27. en sång som du önskar att du skrivit?
28. en film du önskar att du hade gjort? Hm. Räknas musikvideor? Isf denna.
31. hur ofta har du sex? ska vi verkligen gå in på det?
32. vem tycker du mest om? förutom mig själv? Hähähä. Nä, men dom vet ju om det redan.
33. har du blivit mobbad någongång? jao, lite.
34. dricker du mycket alkohol? Inte för närvarande. Och kanske inte blir lika mycket den här terminen, har liksom tröttnat lite på hela grejen.
35. är du nöjd med din vikt? Är någon nånsin det?
36. är du nöjd med din längd? Ja.
37. hur många har du kysst? En hel massa. Typ.
38. har du ett förhållande just nu? Det skulle jag nog inte säga, nä.
39. vilken är din favoritfärg? Alla färger är fina. Nu ska vi inte mobba nån, här.
40. vem vill du utmana? Orka. Men Nora, kanske. :D

Glorious days

Jag har hört att vägen till ett meningsfullt liv (eller nåt sånt) består i att sätta upp mål, och jobba hårt för att uppnå dessa. Och jag måste säga att jag lyckades idag. Dagens mål: Gå ända bort till Överskottsbolaget och köpa flyttlådor.

And I did it.

Målet för resten av dagen: slappa.
Det kommer bli tufft, det vet jag. Men jag ska nog lyckas.

Sommar 2008

Det skulle ta en evighet att berätta alla små spännande anekdoter från sommaren. Följande försök till blogganteckningar har gjorts i mobiltelefonen:

1. "Helt klart van vid mer säng än 80 cm. Vaknade av att jag försökte ta mig igenom väggen imorse." Apropå smala sängen i vandrarhemsrummet jag bodde i en av mina två veckor i Värnamo. Den andra veckan hade jag en något bredare säng, som dock kostade multum mer. För övrigt lurade jag systemet genom att använda enkelrummet som dubbelrum en av nätterna. Hähä. (och nej, inte på ett oanständigt sätt. snuskhumrar.)

2. "Undrar om UPS bara anställer sjukt färglösa människor eller om alla blir sådana av den där exkrementfärgade uniformen." Do we really need an explanation for that one?

3. "I Flen var det spontant ösregn med tillhörande regnbåge och sommarklädda turister som sprang över perrongen." På väg uppåt landet, och strax efter detta åkte tåget förbi, nära nära, en sjö. Och där slutade regnbågen. Jag hittade ingen skattkista men all min nervositet inför målet av min resa rann av mig. En liten stund.

Och så några lärdomar från sommaren:
1. Tonåringar är okontrollerbara.
2. Rasism är inte okej. (Det visste jag sen tidigare. Bara fick det bekräftat för mig.)
3. Att chefa är inte enkelt och kräver mer hårdhet än jag visade i sommar.
4. Människor är som de är, och duvors trötthet på livet kan jag inte ansvara för.
5. Det finns kanske killar/män som går att lita på.
6. Ibland måste man våga satsa.
6,5 Det är turism jag vill hålla på med.
7. Det är ingen smart idé att försöka åka mini-skateboard i mittgången i Ge-Kås, Ullared.
8. Engelsk litteraturhistoria är tråkigt.
9. Vill man så kan man.
10. Jag är vuxnare än jag tror.
11. Jag är barnsligare än jag tror.
12. Kanoter är fasligt instabila, men att sitta inkilad i en massa vass och äta kokta ägg kan vara otroligt mysigt.
13. Kommande termin kommer bli hektiskt, stressig, jobbig på alla sätt. Men också jäkligt rolig.

Och mindre hemlighetsfulla avslöjanden om sommaren som gått kommer eventuellt i en årssammanfattning runt jul/nyår. Look forward to it :)

Tiny differences

Och apropå Lund, förresten. Nu börjar folket äntligen strömma tillbaka till stan. De riktiga novischerna har nog inte anlänt riktigt än, men i måndags var det arrival day för de utländska studenterna. Och våra kära bytisar har totalt tagit över Lund. I samtliga gathörn står konstant olika konstellationer av utländska studenter gestikulerar, håller i ostyriga kartor och utbyter (antar jag, jag har ingen aning) intryck och telefonnummer.

Igår hjälpte jag till på InfoMarket, där nationerna marknadsförde sig mot just utbytesstudenterna. Och medan jag erbjöd oförstående kineser och skrattande tyskar chokladbollar med sverigeflaggor och försökte övertyga dem om att Krischan is the place to hang out, insåg jag helt plötsligt vilken som är essensen i spot-the-foreigner. Ni vet, när man ska gissa huruvida personen man precis ska börja prata med är svensk eller utbytesstudent. (Kanske är det bara jag i min turistbyråorienterade värld som håller på det med det här?)

Svenskar: stuprörsbyxor (vi ska inte gå in på hela tights-är-inte-byxor-grejen)
Utlänningar: bootcut.

It's as simple as that. Och nu behöver ni aldrig mer undra vad det är som gäller.

Back?

Okej. Jag erkänner. Jag har varit en dålig bloggerska. Till mitt försvar ska sägas att ingen, INTE EN ENDA, oroligt har hört sig för och frågat om jag fortfarande är vid liv. Jag hade kunnat ligga sprucken över mitt plastiga studentrumsgolv, for all you know.

Nåväl. Lyckligtvis är jag vid liv och, ähm, osprucken, so we might as well get on with the story. För stora förändringar börjar närma sig i er hjältes liv, mina vänner! Jag ska inte bara flytta in på ett rum på världens bästa nation (Krischan, that is), jag har också kommit på vad jag vill bli och ska börja plugga på Service Management-programmet. Som tyvärr ges på Campus Helsingborg, så även om Lund kommer fortsätta vara min basecamp, min hometown och staden där (i stort sett) alla mina vänner finns så kommer jag sälja min själ (och eventuellt en och annan njure) för att ha råd att börja pendla till Helsingborg varje dag, i tre år framöver.

Nåväl. Än så länge är dock allt som det ska, jag befinner mig sedan någon vecka tillbaka i Lund, har hunnit jobba klart på turistbyrån, skrivit (och fått godkänt på, gratulationer välkomnas) en tenta i engelsk litteraturhistoria samt, tja, umgåtts med diverse folk en hel del. It has been lovely.

Facing facts

Ibland längtar jag tillbaka till den där tiden då man var ung och oförstörd på riktigt.

Limited edition

Det har varit en bra helg. Återstår att se vad som kommer ur den. Annat än ömma lår (bowling) och skulderbladsmuskler (kanoting i hårt väderlag) och kanske några extra gramm mer att krama (mycket god mat i olika konstellationer) och fina bilder från inne i vassen.

Det räcker med det, såhär långt.

Faktiskt.

Just a ride

Okej, just nu är inte Småland så himla illa. Efter att ha tryckt i mig en tredjedels burk Ben & Jenrry's (hittad på den lokala ICA-butiken, ack ack ack) blev jag konstigt nog akut hyperaktiv och sugen på promenad vid 21.14 på kvällen. Nu, promenader i ensamhet är typ det tråkigaste som finns eftersom man (oftast) inte har samtal att avverka på vägen, vilket gör att man bara går och tänker på hur långsamt det går att komma någon vart. Lite som att vara ute och jogga, bara det att det on top of it all är fantastiskt jobbigt.

Så. Någonstans långt bak i minnet hägrade en tanke om att jag har ägt ett par inlines. Och att de inte finns i Lund och rimligtvis borde befinna sig i mors källare. Lyckligtvis är mors källare ganska välsorterad, och två minuter senare kunde jag bege mig ut på de smålandsstenarska cykel- och asfaltvägarna. En nätt liten runda på tjugo minuter, fylld av tankar om hur jag faktiskt inte är dark and twitchy den här sommaren, att det faktiskt fungerar att vara här (även om jag just nu mest av allt ser fram emot bortresa, men det har ju lite med målet att göra), och att jag nog återigen har förändrats och vuxit och shit även det senaste året. Bara en sån sak att jag vågar gasa på i nerförsbacken och bara tänker att "slår jag mig så läker det".

Det känns ganska bra.

Hade jag nu haft vett att ha kamera med mig, eller hade jag inte glömt adaptern till mobilens minneskort i Lund så hade ni fått stämningsfullt rosa moln över ett småländskt hus. I give to you instead: Red Cloud.

Updating

Sent omsider inser jag att också jag bidrar till bloggvärldens och internätets tystnad. Mycket har hänt sen senaste uppdateringen, även om en hel del av det fortfarande är av sådan karaktär att det knappast kommer publiceras här (vänta bara tills årssammanfattningen, då kanske ni kan få gotta er). För er som undrar vad yours truely har varit med om för äventyr sen senast - det är inte många. Mestadels har livet här bestått av Smålandsstenar och Värnamo. Och en hel del pendlande däremellan, ty mitt älskade jobb befinner sig 4 raka mil österut från föräldrarhemmet.

Vad gäller resor så har det inte bara varit SmStenar-Vmo. Förra helgen tillbringades i mitt älskade Lund, vilket var underbart. Jag saknar inte bara mina fina vänner konstant och hela tiden, utan också materiella saker som mina nya högtalare och min säng. Så förra fredagen var det jag som åkte E4an söderut för att få mig en ordentlig dos Lund. Thaimat, glass, fest och söndagshäng på Krischan - it was nice. Det enda som inte var så nice var att mitt kylskåp var fantastiskt äckligt, men hey - det var ju inte ens mitt fel.

Och jobbet går bra, ja. Förutom i onsdags, då gick allting käpprätt åt helvete. Under mina fyra somrar på turistbyrån har jag inte stött på en dag som var så galen som denna. Efter allt från knepiga till otrevliga gäster, rasistiska campingplatsägare, paniklösningar på boenden för av campingplatsägaren nekade gäster och efter att en duva begått självmord mot vårt skyltfönster var vi allihopa helt slut. Jag tröttnade nästan på att vara den "som tar lite mer ansvar" och avslutade kvällen med baguette och ädelost, och med att boka biljetter till min hemliga resa.

Att jobba heltid och vara hemifrån 07:15-18:45 tar ut sin rätt och på kvällarna är jag helt död, oförmögen att göra mycket annat än att gå och lägga mig alldeles för tidigt. Att utan problem gå upp klockan 6 och somna 22 känns overkligt, med tanke på hur jobbigt det är att ta sig upp vid 8 resten av året.

And, well, that's about it.
Inte.
Men nästan.

Jo, kompis det går bra nu. Ryggen är bättre och så. Jobbet flyter på. Bilen går bra, barnen trivs på dagis.

Rapsen har slutat blomma, bara.



Resten.... Lite hemligt. Eller ja, bloggosugen helt enkelt.

Friggin' ont.

Det är helt överjävligt att ha ont i ryggen. Efter bara tre dagar har jag fått duktigt nog av det hela och är beredd att ingå det mest häpnadsväckande dealarna med ansvarig instans för att få det hela att försvinna. Ibumetin hjälper föga och det är nästan så jag funderar på vem som kan tänka sig att langa nåt duktigt smärtlindrande. För just nu funkar det inte att a) sitta ner, b) ligga ner eller c) vara uppe och röra på sig.

Vad fan gör man då?

Native American Song

Efter att ha googlat på allt från "native american song" till "aia iou aieah...." har jag nu av en slump snubblat på den där låten, ni vet. Som definitivt inte GÅR att googla sig till genom att söka på texten.

En bild vs tusen ord.

Och åh, jag vill bara berätta för alla i hela världen hur min födelsedag var den bästa födelsedagsfesten nånsin. Trots att ingen kände nån när kvällen började och trots att det midsommarregnade som alltid. Nu har jag fått fler bilder från världens bästa Malin och ryggontet blir lite bättre av att titta på hur vi lagade vaniljsås med alldeles för mycket mjölk strax efter 23-snåret på midsommarafton. Vaniljsås som jag försökte rädda med några nävar (inte matskedar) majzena, och som vi sedan groggade i oss med lite vodka.

Så. Anledningen till att bilder som den nedan togs var för att jag skulle skicka ut tackkort till mina kära gäster. Det orkar jag tyvärr inte. Härmed säger jag "tack för det fina sällskapet, för fina presenter, för medverkan i hela-havet-stormar-utan-stolar, för kraftiga sånginsatser, för medtag av fina vänner, för hjälp med tillagning alt. uppätning av maten, för att midsommar- + födelsedagsfirande 08 blev GULD."

Häpnadsväckande

Om man bortser från det smärtsamma uppvaknandet idag så har veckan varit oerhört trevlig. Speciellt en av dagarna. Även om jag var mer än duktigt nervös inför det hela, ty jag fick celebert besök från Skaune vilket innebar uppvisning av Värnamo, spätta vs. kyckling på Lilla Krogen, en sväng till den lokala badplatsen med fiskar som slog och mygg som bets i nacken.

And that's all I have to say about that. Ni kan få gissa vad blomman på bilden är gjord av, däremot. Hint: det är inte plast.

Ont.

Dagen började synnerligen intressant ty den började med att jag alls inte kunde röra mig. Låsning av ryggen är min amatörmässiga självdiagnos, och nån annan lär jag inte få eftersom läkarvården i Småland so far suger appung.

Milt uttryckt.

I Apladalen, i Värnamo...

Jag ägnar mig återigen åt jobb. Stora förändringar har skett på turistbyrån det senaste året, vilket främst visar sig i närmast total ommöblering och renovering. På min nya, totalt bärbara arbetsplats (bärbar telefon och dator) finns numera även bluetoothuppkoppling. Fint eftersom jag glömde telefon-till-dator-sladden i Lund. Nedan en stämningsfull bild med hälsning från getterna i Apladalen. Har nån av mina trevliga läsare vägarna förbi Värnamo så titta in, hörni :)

Let's do something onödigt

Okej, nedan följer en sån där totalt onödig lista. Mest för att jag tror mig kunna komma med mer kreativa svar än den jag hittade listan hos.

Vad är klockan just nu? 21:28
När gick du upp ur sängen i morse? Det var nog inte frågan om "imorse", snarare runt lunch nån gång.
Vad har du ätit idag? En skål yoghurt, en banan, en portion makaroner med biff och nåt broccoliaktigt som jag hittade i frysen och två bitar födelsedagschokladkaka (som jag också hittade i frysen)
Vad har du på dig just nu? Sjukt stylish svarta mjukisbrallor (SGoIFs från tidigt 2000-tal) och Sverige-tröja med mitt efternamn på som mamma fick i sommarpresent av jobbet. Fotbollstemat, ni vet.
Har du städat på ditt rum? Mer än en gång, men se, det märks aldrig.
Dagens händelser? Lite telefonsamtal och planering av veckan som helt klart gav lite extra fjärilskänsla över det hela.
Vad gjorde du igår? Slå upp sysslolöshet i ordboken och du kommer hitta en exakt beskrivning av min dag.
Vilken film såg du senast? Öhm. Daredevil dubbat till tyska. Det var inget vidare.
Den bästa filmen? Anything with John Cusack. Eller nä, The Notebook. Eller... Äsch. Så länge det inte innehåller nån slags deckarmysterie så är det okej.
Hur många fingrar har du? Med största sannolikhet lika många som du. Hehe.
Flyter golfbollar? Flyter i vad?
Var är du just nu? I det som en gång var mitt flickrum, som nu omvandlats till gästrum. Den största skillnaden är att sängen är dubbelt så stor.
Är det någon annan i rummet? Endast jag och min alternativa personlighet. Har ni träffat Anna-Karin nån gång?
Hur många signaler innan du svarar? Jag väntar alltid så länge som möjligt, ty Hasselhoff sjunger "I've been looking for freedom" för mig, bara mig, så fort det ringer...
Skiter du ibland i att svara? Om det ringer till min hemtelefon dagtid - ja. Om inte jag får akut behov av att prata med telefonförsäljare, that is.
Har du en bokhylla? Intressant fråga. Om man hade haft en bokhylla som man bara har, säg, prydnadsföremål eller porrfilmer i, räknas det då? Men jo, en med böcker har jag. Både där jag befinner mig just nu och i mitt riktiga hem. Flera, flera stycken till och med.
Om ja, vad har du i den? Ah, där kom följdfrågan. Böcker, mest. Inga porrfilmer alls, faktiskt. Lite pärmar och fotoramar och annat bök också.
Vilken årstid är bäst? Sommaren. I alla fall om man är ledig. Annars våren. Eller hösten. Kanske vintern, om det låter bli att slaska och snöskottningen fungerar som den ska. Vilket inte händer i Skåne.
Vilken dag är bäst? Nu i veckan kanske tisdag... Annars brukar fredagar vara bra. Och torsdagar. Och onsdagar. Men inte måndagar. Eller söndagar, för den delen. De är bara ångest.
Vad händer i sommar? Jobbelijobb. Och en tenta och kanske en sväng till Dad i Tyskland.
Vad såg du senast på tv? Kollar på fotboll as we speak. Eller reklam. Definitionsfråga, där.
Favorit program? Min föregångare skrev "sjunde himlen" vilket jag finner underbart (alltså, att någon faktiskt skriver det. Inte själva programmet). Så det får stå kvar.
Vad köpte du senast? Lunch i fredags.
Veckans roligaste: återigen - kommande vecka? tisdag. Guidning på tha Bruno Mathsson Center, bland annat.
Veckans tråkigaste: Den där toadörren som inte går att låsa på nåt sätt....
Veckans dummaste: skulle vara om Tyskland förlorade nu.
Ris, pasta eller potatis? Inte ris, för det fastnar liksom i munnen. Potatis brukar innebära oerhört mycket kladd när sås är inblandat, så... Pasta. Och säg inget dumt om sås och pasta nu, om jag får be.
Hus eller lägenhet? Jag bor i lägenhet. Hus är lite väl mycket vuxenpoäng men helt klart lättare om man exempelvis älskar att renoverar 20-talshus. Eller ska ha jättemycket gäster.
Vara ihop eller singel? Beror ju helt klart vem man ska vara ihop med. Hellre singel än ihop med Bert Karlsson eller Peter Harryson, till exempel.
Skid- eller solsemester? Måste man välja?
Dusch eller badkar? Dusch till vardags, badkar till fest :)
Pussar eller kramar? Återigen - med vem? Bert Karlsson - neither nor. Vänner brukar jag krama, inte pussa. Förutom i sms och dylikt.
Vill du ha en snigel på ögat? Har påven nånsin runkat?
Tom Cruise är: tokig. Och någon jag inte känner så väl, så jag ska kanske inte säga nåt :)
Vem är den bästa rapparen? Ni kommer skratta och inte tro mig, men jag hade en hardcore Eminem-fas i mina tidiga tonår och kan fortfarande alla texter från hans första tre skivor utantill. Så det är antingen han eller jag.
Tycker du det är skoj att svara på frågor? D'oh.
Hur mår du? Nu börjar frågorna spåra ur lite. Kära listsammanställare, varför inte sluta på topp?
Vad är klockan nu? 21:56
Hur lång tid tog det att svara på alla frågor? 18 minuter? Nu blev jag jättedålig på huvudräkning helt plötsligt :)

Crazy germanz.

I Berlin står en halv miljon tyskar på samma ställe och ska kolla på fotboll.


Vad jobbigt det kommer bli om Spanien vinner.

Frågan är varför jag inte förrän nu fattat att det är musikerbloggar som är the shit. Det är ju egentligen enkelt: bra musik = kreativa människor = dom borde kunna skriva. På senaste tiden har jag ägnat mig åt att ta mig igenom Hästpojken och Timo Räisänen. Do follow my example.


För övrigt är den här varianten av Caligula sjukt bra.

Status:

Intressant morgon: msn har bestämt sig för att absolut inte fungera. Dessutom har min kropp bestämt sig för att vara lite småsjuk, vilket endast visar sig i extremt smärtsam hosta och lite slem längst bak i bihålorna, ni vet där man absolut inte kan snyta ut det.

Jobbigt.


I övrigt har jag försökt finna det roliga i Sims, men jag lyckas inte. Då ägnade jag ändå större delen av gårdagen åt att ta hand om otroligt krävande "vuxna" människor som knappt klarar av att gå på toa på eget initiativ, än mindre roa sig själva. Har försökt tänka logiskt och låta dom hångla med varandra när de är uttråkade (skulle höja min "fun"-bar, helt klart) men icke. Slutar med att jag har tråkigare än vad de själva har och så raderar jag dem.

Mohahaha.

Annars har morgonen varit riktigt bra. Få se hur dagen ter sig. Fotbollsfinal ikväll också, ja.

I do love that tattoo of mine

Alltså... Veckans top artists på Last.fm. Billie the Vision & the Dancers. Lyssnat på... 42 gånger.

Bra skit.

Efter att ha bott i en trea utan internet men med två okända män och en badrumsdörr som inte går att låsa

(jag kanske ska låta den informationen sjunka in lite?)

var det jäkligt nice att komma 'hem' till Smålandsstenar. Mamma är bortrest över helgen, så jag har stora huset för mig själv. Började naturligtvis med att försöka ta igen en del av all den missade internettiden, men gav upp ganska omgående och tappade upp ett varmt bad istället. Sådär, med skum i. Precis lagom hög volym på precis rätt musik och bra bok i handen och - top notch - upptäckte att jag faktiskt inte goffat i mig finchokladen jag fick av mina "minst inbjudna men mest tacksamma gäster" på fösselsedagen.

Update-ish

Som vanligt när man inte har tillgång till internet och dator samtidigt (det där med att veckopendla och bo på vandrarhem, ni vet) hamnar bloggen i någon slags mellanvärld mellan jag-har-massor-med-bloggidéer och lunchrasten-är-för-kort-för-kvalitativa-blogginlägg. Så - här följer ett urval av de punkter jag antecknat på diverse små lappar, i ipoden, i mobilen och som live-bloggats via telefon till exempelvis Nora.

1. Läser just nu bok om skejtarkille. Eg. ungdomsbok men skejtaraspekten mkt intressant. Idoliserar i hemlighet skejtare, ty skulle vilja vara en men vågar inte göra a fool of myself in public i flera veckor för att faktiskt lära mig.

2. Intressant möte med en brun duva häromdan. Den vägrade envist flyga, utan kutade runt på en gräsmatta. Jag misstänker ngn slags identitetsförvirring - ev. trodde den sig vara ngt i stil med höna.

3. Också intressanta möten: mina roomies i lägenheten jag bor i för närvarande. Mitt hopp om snygga killar grumlades rätt effektivt efter att ha träffat bittra skåningen i ena rummet (som verkade ta min närvaro som personlig förolämpling) och har nu körts helt i grunden. I det andra rummet bor medelålders man med ölkagge och tatuerade armar. Hans snarkande hörs genom väggarna. Jobbigt.

4. Way Out West - endagars lördagen? Jag tänker Håkan Hellström och Flaming Lips, Lykke Li och Sahara Hotnights och sånt?

Nu - slut på tha lunchrast. Åter till jobbet. Ikväll blir det bjudlunch på hotellet i stan. Oh, the glory of turistjobb.... :)

Jag har inte dött.

Jag jobbar bara.

Hela tiden, så.

Och när jag inte jobbar så bor jag på vandrarhem. Än har jag inte lyckats acklimatisera mig ordentligt. Inte sovit, och sånt. Det ordnar nog sig också.

Saknar Lund däremot. Eller lundabor, mest. Nu har jag fått en tribute-grupp på facebook. Det känns..... Weird.

Hehehe

"Ibland önskar man ju att det var någon som stoppade mig"

Födelsedagen har kommit och gått, och bättre kan man inte tänka sig. Till skillnad från förra året var jag inte ensam när jag vaknade, ty Sus var och hälsade på och sen anlände även Jutta till Lund. Efter en duktig shoppingrunda där finklänningar inhandlades och skräpmat åts åkte vi till Krischan där jag hade planerat att fira födelsedag/midsommar med mina 13 närmaste vänner. Eller, en del kände jag inte riktigt än, men det gjorde ju inget, för det var ingen annan som kände varandra heller. Lyckligtvis var folk underbart sociala med varandra i alla fall, och sicka presenter de kom med sen! Till allas stora glädje befann sig en kombinerad keyboard/mikrofon bland dessa, vilket utnyttjades skamlöst. Mer om det i ett mer privat forum, hehe.

Andra höjdpunkter under kvällen var annars den traditionella midsommarmaten, hysteriskt goda potatissallader, ölhjälm, dans runt en imaginär midsommarstång, säckhoppning, irländsk julafton, "jag vill hångla", hela-havet-stormar med imaginära stolar, poolbadande, bastubadande och taxifärden hem.

Och så, såklart. Att jag har dom finaste vännerna evva.

Gissa vem som blir 22 om bara några minuter?

Noterat.

1. Varför är det alltid äckliga fettfläckar på bussfönster? Att se var någon annan har suttit med sin flottiga kind/panna känns så otroligt läskigt. Doesn't work for me. Eller är det bara jag? Att kolla hur rena insidorna i ett bussfönster är säger en hel del om bussföretaget.

2. Polkagrisar är vassa.

Crazy?

Galet. Ställde väckarklockan på 05.30. Tänkte att jag skulle hinna beta av mail och bloggar på morgonen. Har nu, på en timme blankt, hunnit vakna, duscha (inkl hårtvättning), klä och sminka mig, äta frukost OCH kolla av vad som hänt på internätet under natten. Turns out, there was no action at all.

Förkortar morgonproceduren med typ en halvtimme.

Rather close to....

Inte så himla långt från Smålandsstenar idag, faktiskt. Satt på tåget som rullade ut från Lund 10.02 idag, bytte i Alvesta och blev upplockad i Värnamo av mor min. Måndag till onsdag är det utbildningsdagar med turistbyrån, vilket innebär att jag får betalt för att få åka till Gränna och Visingsö - mat och busstur inklusive.

I like my job.



Här händer inte så himla mycket. Ena minuten ösregnar det, andra är det strålande sol. Huset slår mig som förvånansvärt tyst jämfört med kära gamla Vildanden. Tanken att behöva gå upp 05.30 imorgon, att det inte finns någon H&M i närheten utifall att jag skulle behöva hårnålar/strumpbyxor/whatever, att jag inte har någon cykel, att jag ska vara här i flera veckor snart - tanken är lite klaustrofobiframkallande. Men än så länge är det ju bara några dagar.

Nytt under solen?

Dagens hypokondri: Magkatarr.

I övrigt består sommarlovet av fina saker som fotboll (till och med i sällskap av singelkillar, vilket inte kunde poängteras nog, hehe), umgänge med finast tänkbara vännerna, motion, flytthjälp och allmänt softande.

Typ.


Inte mycket att blogga om, med andra ord.

Hej, Freud...?

För övrigt. Ni vet den där reklamensfilmen som McDonald's har gjort, för nån jäkla EM-burgare i samband med, ja, fotbolls-EM? Det börjar med en tomat som liksom störtar ner i ett kickerbord och blir bortsparkad av en av dom små fotbollsspelarna. Rakt på hamburgaren där vi sen ska bli skitsugna på snabbmat.

Här är kruxet. Varje gång den går på så tycker jag att det är en rad, tja, låtsaskukar som står i givakt för att sparka på inkommande grönsaker.

Ett kickerbord full av dildos, liksom.



Är det bara jag?

Laundry day

Dagens mest spännande händelse hittills har varit att ena tvättmaskinen i tvättstugan fick spader och vägrade sluta tvätta. Tyvärr vägrade den också centrifugera, så när jag väl lyckades befria mina 4 handdukar var de dyngblöta.

Att tvättmaskinen skulle ha blinkat ERROR ERROR när jag gick därifrån finns det inga ögonvittnen på. Sådetså.

Summer lovin'

Det är fett nice med sommardagar. Höjdpunkten dagtid - Lomma Beach och sola-bada igår och idag. Höjdpunkt kvällstid - Billie the Vision & the Dancers på KB igår. Releasefest för deras nya skiva som kom som lite av en överraskning, men som visade sig vara riktigt fin. Och spelningen, sen! Sjukt skön mix av gamla godingar (lite som förra våren, minns ni?) och så lagom mycket från den nya plattan. Lite skoj var att vi redan i onsdags lyckades hamna på samma indiska restaurang som John och Gustav från Billie. Hej, lassie, liksom.

Men en nice sommarvecka. Börjar nästan kännas som sommarlov, det här.

Ice, ice baby

Det absolut, absolut bästa med sinnesjukt varma sommardagar som denna (är det verkligen juni redan?) är dom där kalla duscharna som är snuskigt sköna när man har legat ute i solen två-tre timmar, eller varit på ett intensivt step-pass. Så kalla att det skulle känts omänskligt för bara några dagar (/veckor/månader) sedan, men som leder till nån slags hysteriskt energikick som inte skulle kunna mäta sig med någon algshot à la Anna Skipper.


Och tur är väl det.

Finally.

Alltså. Fan vad nice det är att faktiskt få tummen ur. Har nu fått tummen ur vad gäller

1. boende i sommar + kollat igenom jobbtider = bra.
2. sagt upp mobilabonnemang som nån sålde på mig på telefon häromdan, vilket har hållit mig vaken och orolig om nätterna
3. hittat utbildning jag vill gå => Service Management inriktning turism på Campus Helsingborg, samt varit där på sneak peak = jag börjar äntligen få ett hum om vad jag vill göra av mitt liv.
4. att blogga om nya utbildningsplanerna.

Yesterday's plans

Hamburgartallrik från Aptiten + film + matkoma + somnade runt 11 och sov i 12 timmar.

Plans

Stora planer för kvällen. Hamburgartallrik från Aptiten + film + matkoma + somna.


Let's hope, at least.

Teaser.

Intensiva timmar/dagar/dygn. Återkommer med detaljer om vad som hände när jag har prioriterat. Firstly - minnen från igår. Ladies Night på temat Sex And The City, och köket/serveringen hade Baywatchtema, till vårt stora nöje. Håll till godo.

And it's fun again

Fram till alldeles nyss hade jag en period där jag ba' - musik, vad är det? Och inte orkade engagera mig i att hitta något nytt att lyssna på, mest fastnad i gamla hjulspår (säg, Postal Service, Oasis och Death Cab for Cutie) och väjde genom att konstant lyssna på radio istället. Problemet visade sig vara tämligen lättlöst - det enda som krävdes var nya högtalare. Det bidde Logitech Z4 så nu äger jag en baslåda för första gången i mitt liv och jäklar i min lilla låda! (bokstavligen)

Det har blivit kul igen.

Och nåt måste man ju unna sig efter att ha skrivit grammatiktenta, not? Grammatiktenta som jag för övrigt till och med lämnade in först av alla, som inte alls var så svår som jag trodde och som kan ha gått vägen. Nu är det bara en uppsats som ska kompletteras (kanske till och med idag), en översättningstenta på lördag och en tenta i litteraturhistoria som inte blir av förrän i augusti. Sen jäklar är det slut, det här med engelska på högskolenivå.

Sockerhög + pryltokig = nedanstående inlägg.

Har idag faktiskt ägnat mig åt tentaplugg (engelsk grammatik imorgon, check) och råkade efter det hamna på Nova. Slutade med inköp av ett halsband (bra, specialinhandlat till the ladies night på fredag), ett skärp (som jag spanade in på Jack & Jones för flera veckor sen, när jag var där med F och handlade skjortor) samt en tubtopp (som jag inte riktigt vet vad jag ska ha till än, men det ordnar sig säkert).

Sen gick jag runt på MediaMarkt i cirkus en timme. Möjligtvis en och en halv. Jag är galet sugen på flertalet nya prylar och gick runt och smekte lite försiktigt över förpackningar innehållandes det mesta från hörlurar och datorhögtalare via MacBook Air och andra bärbara datorer till mobiltelefoner och Nintendos Wii.

För övrigt har det antytts att det skulle vara lätt att förväxla min tv (som jag ägt sen min trettonde födelsedag och son alltså har hållit i snart 9 år) med en ipod. Kan ha med storleken på min tv att göra (i alla andra fall så är det ju faktiskt inte storleken som räknas, utan tjockleken, men här finns det lite lite storlek lite mycket tjocklek, faktiskt).

Vad ville jag ha sagt nu?

Just ja.

1. Prylsugen.
2. Fattig.
3. Ge mig prylar eller
4. pengar. (födelsedag om mindre än en månad, kontonummer fås genom mailförfrågan) ;)

how to shoot at someone who outdrew you

Och jag har den här förbannade rastlösheten i hela kroppen, den som uppkommer av att nånting är oavslutat och jag vet ju exakt vad det är. Den stör mig, den här uppkomsten av ohyfsat beteende, av unpoliteness, att tro att det är okej att bete sig hur fan som helst. Att dumpa någon över telefon, att visa sin ovilja att hälsa på någon vars liv man ändå nuddat rätt intensivt (om så bara ett litet, litet tag), att inte vilja förklara, att inte vilja få en förklaring. Alla dessa människor som helt plötsligt tycker att det är okej att ignorera löften, att medvetet såra, att att trampa på, göra illa varandra. Det demonstrativa inte-bry-sig-om-varandra.

Vad hände med att bara vara snälla mot varandra? Vad hände med att kramas, vara snäll mot varandra, civilkurage?


Vad hände med att inte vilja varandra illa?

Säg en bra Oasislåt?

Oasis - She Is Love

I och för sig en typiskt Oasis, men jäklar vad mitt humör blir bättre av den låten. Charmig video, osså. Inte så mycket Oasis över det hela, som sagt.

PING vs. PONG

Navid Modiri och Johan Miderberg har en blogg ihop. Den heter PING vs PONG och är en bloggdialog, ett pingisspel, ett meningsutbyte. En diskussion i bloggformat, totalt baserat på deras... inspiration av varandra? Trots att de nu har släppt kommentarerna fria vill jag inte riktigt gå in och störa för att säga att jag gillar konceptet starkt. Att jag gillar deras ord starkt. Att det hela tiden finns nånting där att spinna vidare på, att jag skulle vilja se fler blogga på det här sättet, att det är oerhört stimulerande.


Vi får väl se om ni klickar på länken, om de googlar sig själva.

Medömka?

Så, det är väl inget att mygla om. Nu är jag sjuk på riktigt. Feber har jag, förvisso bara 37,4 men ändå. Så fort min kropp febrar lägger den av på alla andra håll också. Ryggen bara "byebye, jag slutar funka nu" och jag kan knappt röra mig annat än som en gammal tant. Allting tar lite längre tid helt plötsligt. Finmotoriken tar farväl också, vilket gör det lite småsvårt att träffa rätt tangenter här. Och on top of it all värker det i hela kroppen. Rätt vad det är känns det som någon sticker in en trubbig nål någonstans i kroppen - företrädesvis leder men muskler går så bra så, också.


Inte för att klaga, alltså.

Yo babes.

Well then, inte nog med att jag är allmänt seg på grund av tentaångest, och inte nog med att jag börjar bli gammal - en grinig jävel är jag också. Gått runt och drygat mig mot mina fina vänner lite väl mycket, det får det bli bättring på.

So I guess.... Förlåt.


Karmaguden gör sig påmind, antar jag. Har nu ont i hela kroppen med tyngdpunkt på halsen och ryggen, samt känner mig lite småfebrig. Bra där.

...the minor fall...

Det är tentatider och då blir jag knepig, av att sitta i tysta miljöer och försöka trycka in så många grammatiska termer som möjligt [adjunct, disjunct, conjunct, finite clauses, present progressive, jadajadajada] och faktiskt förstå vad det är man håller på samtidigt som allting annat knackar på, samtidigt som vissa människor dyker upp i alla omöjliga sammanhang, samtidigt som vem-vet-vad händer, samtidigt som min kropp antagligen reagerar stenhårt på det där med dålig mat + socker + stillasittande + naturgodis + koffein i alla former + hormones (ty jag har skådat och i panik dragit ut mitt första gråa hårstrå), samtidigt som

inte vet jag

men jag antar att livet är det där som inte går att pausa medan man är upptagen med att göra andra viktiga saker.

Closing time

Alltid finns det nåt att nojja över. Nu när smutstvättsituationen är löst (4 maskiner bredvid varandra, nån slags rekord är det allt) och framtiden faktiskt verkar lite småstrukturerad så är det delvis det förflutna som hauntar. Utan att säga så himla mycket om det (lite mystik måste det ju få lov att finnas, eller hur?). Och så misslyckas jag med att plugga och sitter i total handlingsförlamning, lyssnar på musik av Coldplay, the Weepies och Death Cab och längtar efter att somna tillsammans med någon som jag faktiskt litar på. Sover tungt med, utan att vakna eller slåss (om täcket) med på natten.

Ni vet, den där kärleksgrejen som det hela tiden tjatas om.

That is the question

Dagens stora frågeställning är huruvida det är lönt att försökta sikta på att göra tentan i engelsk litteraturhistoria om cirkus två veckor (med en grammatiktenta om en vecka), eller bara ge upp på det med en gång, fokusera på grammatiken och ta litteraturhistorian i augusti. Det vill säga plugga hela juli månad.

Å ena sidan hade det varit jäkligt skönt att klara litteraturen med en gång. Å andra sidan har jag inte riktigt haft nån framförhållning på den fronten, och skulle behöva lägga ner typ tio timmar om dagen samtliga dagar efter grammatiken.

Så. Vad tror ni? Tenta eller inte tenta?

Wake me up, before you go-go.

Effektivt sätt att väcka en hel studentkorridor samtidigt: Möbelbyte. Vilket i kortast möjliga drag innebär att möblerna från 5-6 rum i korridoren släpas (inte bärs!) över klinkersgolvet i korridoren och slängs ut genom balkongen.

Aldrig någonsin har så många av oss varit vakna klockan 8.00 samtidigt.

Wanted - dead or (nearly) alive

Ett horribelt brott begicks på gårdagens korridorsfest. Nedan syns den senaste bilden som togs på vår GB-Glassgubbe Andy, som bott på korridoren längre än någon kan minnas. Den är tagen 22.10 på kvällen igår. Senare syntes Andy även på dansgolvet, dvs mitt i köket där soffbordet brukar stå, bland ett gäng människor ingen riktigt kände. Nu är Andy försvunnen. Vi vet naturligtvis att det finns många GB-Glassgubbar i denna stan, men Andy utmärker sig genom att ha en namnskylt med just texten "Andy" under sin ena haka. Alla tips som kan leda till att han återfinns mottas tacksamt.

Nightmare?

Sen i tisdag har jag varje natt drömt att tatueringen har flyttat sig, gnuggats bort, blivit skev, ändrat text, varit felstavad. Så första blicken på morgonen har varit av den panikslagna varianten, ner mot vristen.


Den är fortfarande kvar.
Kommer vara det hela livet.
Det är lite coolt.


(För övrigt är det inte själva tatuerandet som är smärtsamt/jobbigt/hemskt. Det är läkningen och när det kliar, kliar, kliar utan att man får riva i det. Men läker gör det, finfint till och med.)

8000

Det var min åttatusende dag i livet idag. Åttatusen dagar av soluppgångar, skymningar, sova, äta, skratta, gråta, springa, hoppa, leka, vara vuxen, vara barn, umgås med älskade människor, lösa konflikter på ett eller annat sätt, ta stora eller små beslut. Åttatusen dagar sedan mamma åkte buss över kullerstensgatorna i Greifswald i sommarvärmen, med värkar som kom allt tätare.


Åtta. Tusen.

Sug på den, ni.

Nytatuerad.

Idag är jag coolast i hela världen för idag hakade jag på Nora och Zabina till Malmö och House of Pain för att kolla hur dom har det där. Och medan de velade och bläddrade i pärmar och sånt bestämde jag mig. Nu har jag forty-two intatuerat på insidan av ena ankeln.

Fort gick det också. Jag hann knappt nynna på refrängen till Kärlekens Hus mer än tre gånger, fundera ut en tuff Fejsbookstatus och börja fundera över huruvida jag skulle säga till honom att det gjorde lite ont, det där med att dra en tatueringsnål över hälsenan.

Så var han klar.

Ny raggningsreplik: vill du med hem och kolla på min tatuering? Hähähä.

Tandem 2008

Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska skriva om tandem. Det finns så himla mycket. Mest genomgående var känslan av det här är inte på riktigt. Som i att det var otroligt overkligt att tåga in på Götaplatsen i Göteborg och se några hundra Lundastudenter festa, tjoa, stimma, springa runt, dansa, hålla uppe stämningen. Liksom det var overkligt att stanna på IKEA Kållered och smälla upp ett disco på parkeringen där. Att springa på massa folk från alla olika sammanhang. Att byta tröja med en Var Gladspexare - bara för fotots skull. Att skrika sig hes trots megafon och visselpipa. Att stanna på en 90-väg mitt i natten för att hejja fram en cykel man knappt hinner se. Att nästan bli påkörds av en fet buss. Att festa bak i bussen hela natten. Att se par efter par bytas av på cykeln och fortsätta in i natten, söderut. Att kuta ut ur bussen om och om och om och om igen för att skrika på våra cyklister som viner förbi.

Overkligt.

Liksom det var overkligt att smälla fram högtalarna vid en kyrka, i soluppgången, 3 mil innan Halmstad och festa loss. Och att ciruklera runt i ett folktomt Halmstad någon timme senare, på jakt efter posten och nästa bytesplats. Att inte ha sovit på hela natten, borsta tänderna och fortsätta dricka en kall öl. Att se inspektor och inspektrix dra iväg mot Båstad på vår cykel. Att hejja på dom inifrån en rondell - med Helsingkronas buss cirkulerandes varv på varv på varv i rondellen. Att komma till Båstad och se hundratals lundastudenter käka frukost - och hitta våra egna frukostkillar, sleva i sig lite yoghurt och leta efter någonstans att kissa i lugn och ro. Vila i skuggan och sen se våra killar ta sig uppför Hallandsåsen och att hejja på dom tills rösten spricker.

Overkligt.

Precis som spänningen av nu-är-det-snart-vår-tur. Dra på sig cykelbyxor, bikiniöverdel, reflexväst, handskar, hjälm. Plugga in vägbeskrivningen, vänta på våra cyklister i Kävlinge. Hoppa på cykeln, inte komma över på fel sida vägen, inte cykla fel (trots att cykeln framför oss gör det), inte spy av ansträngning, stress, värme. Se fräsch ut så fort bussar kör om, tutar. När det står supportrar på vägen. Visselpipa och utbrista i "Krischan - tjalalalala!" trots trötthet och trots att rösten är helt slut.

Ganska overkligt, på ett väldigt påtagligt sätt.

Och sen det bästa med såna påhitt. Komma fram. Känna uppmanande ryggdunkningar, att få kliva på bussen igen, få lite vatten i sig, dra på sig tandemtröjan igen, bege sig vidare in mot stan.


Och inta fontänen i Lundagård. Först av alla.

Tandem - interludium

Sheet. Tandem var ungefär det mest galna upptåg jag varit med på på senare år. Efter att ha varit vaken i 35,5 timmar i sträck (jag försökte verkligen härda ut den sista halvtimmen, men det gick faktiskt inte) har jag sovit i lite drygt 14 timmar.

Återkommer med mer detaljer när jag smält intrycken från resan lite mer.



Tillägg: ingen röst har jag heller. Som i noll noll noll. Viska kan jag. Inget mer.

Tandemnervositet.

Status just nu - nervöst. Natten har mest bestått av att vakna till, kolla klockan och hoppas att det skulle vara morgon och därmed dags att gå upp. Jag hoppas verkligen att jag inte har hypat tandemgrejen för mycket nu, om det bara blir hälften så kul som jag tror att det kommer bli så blir det jäkligt roligt.

Jag har ägnat morgonen åt att fylla vin i pet-flaska, skära morötter (för det gjorde alltid mamma när det var dags för utflykt), köpa äpplen och en chokladbit, packa sminkväska och hoppas att allt faktiskt har kommit med i väskan.

Det är.... Nervöst.

Förberedelser.

Det packas i det Langeska hushållet, ty det är tandem i helgen. Imorgon åker ett tjugotal nationer, kårer och sektioner som har ett eller annat med Lund att göra till Göteborg. Bussledes. Från sjusnåret invaderar vi Götaplatsen där starten för årets tandemstafett går. (Typ sånt här) I korta drag går det ut på att vi tar oss tillbaka till Lund på tandemcykel - en sträcka åt gången. Som i en stafett. Logiskt, not?

Och just nu packar jag, som sagt. Försöker reda ut hur många par byxor, strumpor och trosor man kan behöver under en 24 timmar lång busstur - egentligen. Handsprit, toapapper och bikini är packat. Liksom handduk och cykelhandskar. Extraskor. Noga uträknade mängder alkohol i olika former. Sånt där man behöver, liksom.

Ni som inte riktigt trivs med studentikosa hittepå rekommenderas hålla er undan. Ni andra kan ju komma och kolla på spektaklet en stund i alla fall. Mig hittar ni bland ett rödklätt gäng glada krischaniter.

High Fi.

Did I listen to pop music because I was miserable? Or was I miserable because I listened to pop music?

Djupa frågeställningar såhär en tisdagsförmiddag. Kommer sig helt enkelt av att vi 1 såg High Fidelity i torsdags kväll (eller snarare, försökte se, jag totalsomnade efter en halvtimme) och 2 av att jag faktiskt försökte göra en positiv variant av dagen idag, och lyssna på lite glad musik ute på gräsmattan. Hittade inte så mycket i podden bara.

Glad musik, alltså.

i had it and my breakfast habits spoiled it.

Just nu vill jag bara spy galla, det är måndag och jag har sovit så jag borde inte vara så sur och tvär, men det är jag,
det är jag,

trots att det snart kommer en skoj helg igen
(funkar det verkligen att leva för helgerna?)
för i helgen är det tandem gbg-lund,
dvs buss till gbg och buss/tandem tillbaka till lund,

men jag,
jag är bara sur och tvär
i alla fall idag.

istället kollar jag SATC och trånar efter Steve.

"Naw, Steeeeeve."

To do.

Skola
Till imorgon - ett inlämningsarbete (som iofs redan är klart till hälften).
Snarast: Läsa Dickens Great Expectations och Austens Pride and Prejudice.
Dessutom: Grammatiktenta 28 maj, översättningstenta 31 maj, litteraturhistoriatenta 4 juni.

Nemas problemas, egentligen.

Om det inte vore för tandem i helgen, solsken ute, upcoming korridorsfest, allmänt ickebefintlig skolmotivation, en gnagande känsla av inte-räcka-till och osäkerhet och det kunde-varit-så-himla-bra - ominte.

Some might say

Det slår mig helt plötsligt att jag inte har varit hemma-hemma sen i julas. Med hemma-hemma menas i det här fallet såklart Smålandsstenar, även om mina fyra väggar i Lund har blivit så himla mycket mer hemma-hemma än nåt annat. Hur eller hur så har helgen som gått tydligen varit en sån helg där man borde åkt hem, vilket alla andra har gjort. Det har lett till att jag har känt mig tämligen ensam hemma på korren, och utnyttjat tiden till att ägna mig åt städning av rummet och Sex And The City.


Har också lyckats hänga i solen rätt mycket. Beachvolley, mat och kubb på Krischan idag, filt i solen igår. Fett nice. Just det där med att jag har spelat kubb för första gången i mitt liv känns extremt bra. Håna mig bäst ni vill, jag skyller på min invandrarbakgrund.

Kunde gått illa.

För övrigt var jag skrämmande nära att fylle-online-shoppa en nintendo wii häromnatten. Med några extra handkontroller och spel och kanske en omgång Guitar Hero. Och, när jag ändå är igång, en tv som storleksmässigt funkar bättre till det hela än den 14"-tjocktv jag fick när jag fyllde tretton.


Tur att jag hade lite vett i skallen och gick och la mig istället.

Cherry - again.

Kvällsmat idag alltså. Jag har brottats med cravings efter grillkyckling i flera dagar nu, utan att riktigt få till det. Idag kom jag på att jag faktiskt hade en halv sådan i frysen, då den blev över efter påskmiddagen här. Så - grillkyckling med pastasallad. God skit.

Dessutom undersöker jag som bäst det här med körsbärssmakämnet. Idag på menyn: Coca Cola Cherry. Knäppt, konstigt och udda men på något skumt sätt inte helt fel och skrämmande tillfredsställande vad gäller körsbärssmaken. Vad det har att göra med Coke vet jag dock inte.

Fail.

Inspirerad av fyra-i-topp-bloggen - misslyckandelistan.

1. Fail.
2. Unscore.
3. Misslyckande.
4. Pojksnärtor.

Valborg Lund 2008 - aftermath.

Sista april i Lund är sista april i Lund. I år har händelsen med tjejen som blev utknuffad framför en buss på Stora Södergatan legat som lite av en mörk skugga över det hela. I övrigt blev dock dagen ungefär som jag tänkte mig och lite bättre. Först dundertrevlig frukost hemma och gemensam promenad till stadsparken med korren (och mobilen som bergsprängare på axeln). Väl där ditchade jag gänget lite, till förmån för nationshäng (som började med ansiktsmålning och dylikt). Dragkamp var det, som sagt, och duktiga var vi! Vinst på både herr- och damsidan, inte illa. Synd om Kalmar nation dock, som har legat i hårdträning för det här.

Efter allmänt häng i stadsparken började dock hungerskänslor pocka på. En hamburgare och cola senare gick vi upp mot nationen där allmän sommarkänsla rådde. Pool och sånt, inte dumt. Jag var hemma och vände en runda, och sedan var det dags för kvällens höjdpunkt - Refuge. Vi hade lyckats få tag på ett helt stabilt litet gäng jobbare, som skötte sig alldeles utmärkt (trots att en del hade satsat hårt på festligheterna under kvällen allaredan ^^) och kvällen gick helt klart sjukt bra med tanke på att det ändå var Valborg och därmed allmänt undantagstillstånd i hela stan.

Vi kvart över två var det så dags för mig (som varit duktigt nykter hela dagen) att så att säga join in on the party, vilket jag gjorde med råge. Ikapp och förbi alla andra (som mest jobbade på att nyktra till), med bubbel-på-balkongen och nästan-brännboll-på-stortorget och gittarspelande-och-sjungande och sen bastu. Sen somnade jag med Noras armar runt mig på en korridorssoffa.

Dagen efter var lite... seg, bara.

Lunds bästa dragkampare.

Skulle bara notera att Krischan vann dragkampen nationerna emellan. Både herr- och damlaget.

Målad i nationens färger. Tjo göingar!

Valborg Lund 2008 - advance.

Det har varit lite sista-skoldagen över idag, kanske för att det är så somrigt väder ute, kanske för att det hölls presentation på en av delkurserna, kanske för att det är allmän valborgsyra i luften. Siste-april-vibbarna får vårluften att liksom darra av förväntan, överallt ses ungdomar med systemetkasse som främsta accessoar och ett förväntansfullt glittrande i ögonen.

Eller inte.

Själv ska jag delta i traditionsenligt fördrinkskaffe och champagnefrukost på korridoren. Sedan får man väl vara lite vågad och bege sig till stadsparken (får hoppas man inte är alldeles ensam om den idén, haha) och försöka hitta lite folk att umgås med. Med lite tur får man ju faktiskt slänga en tårta i ansiktet på sin Qurator (eller ProQurator - ja, jag är en sån där nationsnörd). I extrem motsats till förra årets sista april ska jag faktiskt ägna dagen åt att vara spik nykter då det på kvällen är dags för Refuge att hålla till på Krischan igen. Gissa vem som förmannar? Precis.

Någonstans vid kvart över två, däremot, när alla gästerna har gått hem och spriten är inlåst. Då jäklar blir det till att korka upp sommarsäsongens första rosévin, shotta lite ouzo och bege sig ut i nattluften.


Snart är det sommar, mina vänner. Glad valborg! (eller vad man nu säger...)

Done, done, done & done.

Skattedeklarerat (dvs gjort helt lagliga avdrag) - check.
Skapat mitt livs första powerpointpresentation - check.
Gått på möte om tandem och fått värsta bra sträckan att cykla - check.
Blivit kallad charmigt anal - check.

Bra dag.

Filip

Och så har den första av mina jämnåriga vänner gått och skaffat en riktig liten familj. Grattis till M och D som blivit föräldrar till en ytte-pytte liten människa vid namn Filip, som av bild att döma är en av dom sötare små ungar som skådats på länge. Tre dar gammal.


Börjar vi bli gamla nu?

Tribute

Och det är när det skrålas Sheryl Crow som iaf jag inser vad det är jag har saknat den här terminen. Korridorstjejgänget med spontansång, spontanfest, skitsnack och allmänt häng i kök och på gräsmattor.

If it makes you happy
It can't be that bad....
If it makes you happy
than why the hell are you soo
saaad.

*ti-di-di-di-dimmmm...
ti-di-di-di-dimmmmmm...*

Tills iaf jag blir röd i ansiktet. Det är så hårt man SKA ta i.

Och det är därför som jag har if it makes you happy - it can't be that bad intatuerad på min ipod.

Djupa frågor mitt i natten:

Finns det a such thing som evig kärlek?



Om man säger upp sin facebookvänskap med någon på fyllan, äro det oåterkalleligt?





Finns det a such thing som evig kärlek?

...and I'm standing still...

Även solen har sina fläckar, och på samma sätt är jag inte alltid världens mest lovely människa. Dagen idag har ägnats åt att vara allmänt sur och tvär - för ingen orsak alls. Eller, kanske för att jag har sovit dåligt, för att AFB tyckte att det var lämpligt att klippa gräsmattan nedanför fönstret halv åtta imorse, för att alla var emot mig i drömmarna inatt och för att... Ja, inte vet jag.

Bara för att.


Inte vill jag göra nåt åt det, heller. Bara vara grumpy. Inte umgås med folk, inte vara snäll och trevlig, inte låtsas le för att inte dra ner andras humör, inte sprudla av vårglädje, inte tycka om nån.

Bara för att.



Istället - musik på högsta volym (jag bryr mig tamejfan inte om grannarna, NEJ).

Deppmusik.

Woke up and wished that I was dead
With an aching in my head
I lay motionless in bed

Inlägg nr 700 - fast jag borde sova.

För 15 år sedan (1993)
Torde jag ha gått i första klass, var bästis med Maria och var uttråkad för att det tog så lång tid för alla andra att lära sig alfabetet - men i mitt betyg stod det bara massa positiva saker.

För 10 år sedan (1998)
Hade jag flyttat till Sverige och var inne på min andra omgång av årskurs 5. Det var hoppa hopprep på rasterna, klassresa till Landeryd och det stora nöjet att kunna börja fnittra över killar.

För 5 år sedan (2003)
Började jag sakta men säkert våga mig ut på gymnasiefester, hade jag blivit av med oskulden och grät över mina fysikläxor. Typiskt tonårsliv, eller va?

För 3 år sedan (2005)
Var jag tokkär, och det var inte bara det som pirrade utan det var också en student som närmade sig och därmed hysteriskt osäker framtid med allt vad det innebar. Men också balplaner, en klarad uppkörning för körkort och den intressanta frågeställningen Hur torkar man ett plaskvått Isaberg?

För 1 år sedan (2007)
Var jag i Tyskland och lät Anders gästblogga. Det var den där underbara våren som tillbringades med en liten grupp nyfunna vänner, där jag pluggade arbetsrätt och sociologimetod, där jag höll på att komma över världens break-up och där den varma solen ändå hjälpte en hel massa.

För 3 månader sedan (23 februari)
Bloggade jag inte (hade ju vart lite småsnyggt, men jaja) ety det var korridorsfest på temat mellanstadiedisco. Det dracks blåbärsdricka och spelades sanning eller konsekvens och åktes till Smålands en snabb sväng.

Igår (22 april)
Skrev jag uppsats halva natten (men ändå inte så länge som jag fasat för), åts det äppelpaj och så fick jag reda på att the Hoff har tagit bort nåt.

Idag (23 april)
har varit en sjukt bra dag med grammatikföreläsning som det faktiskt gick att hänga med på, långlunch på Krischan, solbadande (ish), och så grillning och trevligt sällskap på 3norrs lutande balkong.

Imorgon (24 april)
ska vi ner till humanistlabbet (vilket jag fasar för eftersom jag har mina misstankar om projektet HumLabs framgångsutsikter), och så är det Uarda på kvällen.

Om 1 år (2009)
slipper jag förhoppningsvis bekymra mig om att ragga folk som är sugna på att jobba på självaste Valborg (sista april, that is), och så pluggar jag liiiite längre bort och har förhoppningsvis koll på vad jag ska bli när jag blir stor.

Den som vill får härma. Gärna typ Nora, för då har hon lite att komma ikapp med. *hint, hint*

Cherry

Det är en sån här kväll ikväll igen. Jag tröstar mig med körsbärsyoghurt, sån där extremt tillverkad från Netto, och påminns återigen om att körsbärssmakämnet nog är mitt favvo-smakämne alla kategorier.

music & lyrics

Okej, förlåt. Blogg med mer substans och mindre "hej dagboken"-känsla. För er som vill, nu istället musiktips. Let me present to you - Top Five Best Albums Ever Made (according to yours truly).

1. Postal Service - Give Up. En av de bästa skivor som någonsin gjorts och garanterad stämningshöjare. Lyssna på skivans upp och ner i känslor. Slutar när den (man) är på topp och lämnar med en känsla av att ingenting är omöjligt. Ish. Highlight: We will Become Silhouettes

2. Oasis - What's the Story, Morning Glory. För mig hårt hårt förknippat med bilkörning och en av de skivor som faktiskt går att lyssna på varje dag. Om man så vill. Highlight: She's Electric

3. Death Cab For Cutie - Plans. Som jag spontant har börjat uppskatta nåt fruktansvärt mycket och där varenda låt är helt galet bra. Highlight: What Sarah Said

4. Håkan Hellström - Ett kolikbarns bekännelser. Håkan är Håkan och kommer alltid vara det. Det här är sånt som alltid går att gå tillbaka till, och fint är väl det. Highlight: Brännö Serenad

5. Rilo Kiley - Execution of all Things. Trots det fulaste omslaget man kan tänka sig, innehållet är magnifikt. Precis sådär lagom halvuppåt och småsmärtsamt för att det ska fungera när man behöver det som bäst.

Sen har vi några bubblare också. I äkta Voxpop-anda.

Bubblare 1. Tiger Lou - The Loyal. Har rätt snabbt blivit en favorit högt uppe på listan, mest för att det är lagom halvmörkt till de dagar jag behöver komma ner lite. Highlight: The Loyal

Bubblare 2. Billie the Vision & the Dancers - Where the Ocean Meets my Hand. Är lagom glatt och dansigt och samtidigt lagom sorgligt och eftertänksamt och kan få en ordentlig revival i vår, tycker jag. Highlight: Damaging this Appartment.

Bubblare 3. The Weepies - Say I am You. Av den enkla anledningen att det funkar att lyssna på om och om och om och om igen.

Nån som har nåt att tillägga?