Just nu är ångestfaktorn så djävulskt hög. Klump i magen och darrande händer. Av något så simpelt som ett reflektionspapper. Det var exakt samma sak förra gången det var dags för individuell text och självständigt arbete. Man tycker att jag borde kunna jobba kring det. Ändå vill jag bara lägga mig ner i fosterställning och aldrig mer ställa några krav på mig själv.
Att jag spädde på mig lite gammal hederlig jobbsökarångest hjälpte ju liksom inte.
Suck.
