Kongo! Samba! Tequila!

Klockan är åtta på morgonen och jag är trött som en gnu. Men åh, det har varit en lovely helg som var värd en del missad sömn. För det började med att Krischans bästa förmannapar (Nora och moi) körde fulla hus på Brooklyn, och efter att vi sovit 4 timmar gick vi upp och förberedde skinkklämmor och kottfår för att sedan åka på förmannaresa med tidigare nämnda nation.

Och vilken förmannaresa det var, sen. Innehållandes det mesta från blå kroppsfärg och riktiga soffpotatisar via ett brasselag som aldrig slutade hålla stämningen uppe till tjuvaktiga japaner blev det en förbannat rolig dag, som övergick i en tokrolig kväll (location var Finngården utanför Höör och det blev sån stämning som det blir när 40 förmän bestämmer sig för att ha riktigt kul) och en trevlig natt (som innehöll discotåg, en gigantisk brasa och djupa samtal). Sen sov jag traditionsenligt ca 4 timmar på en obekväm madrass.

Men det kan ha varit den bästa förmannaresan hittills.

...plan on sleeping in...

Nyår 07/08 var Göteborg och en himla massa låtsasryssar och en lånecigarr och jag tänkte att "det här året kommer bli fett bra". One too many nä, jag gillar inte dig och knepiga motgångar senare tänker jag skita i noll-åtta och göra noll-nio till mitt år istället.

Headshrinker.

Jag skulle vilja skriva nånting.
Men jag vet inte vad.

Jag skulle också vilja säga nånting.
Återigen - jag vet inte ens vad.
Eller till vem.
Eller varför.
Eller om.
Eller...

Ja, ni fattar. Allmän förvirring - har vi hört den förr. Just nu mest kring min egen person och huruvida jag framstår som någon som är något tillfälligt. Eller... är det jag själv som ser mig själv som nånting tillfälligt?

Faktum kvarstår - jag har kommit längre från där jag var för 1, 3, 6 år sedan.

Och skrivet blev det,
också.

Fel.

Du: Gick du sönder nu?
Jag: Ja. Lite.
Jag: Du skulle ju akta mig.
Du: Jag vet.

Saker jag hittar i precis alla hörn nu när det packas flyttlådor

1. Tamponger
2. Mynt
3. Huvudvärkstabletter.


Är det detta livet handlar om, alltså?

Get this party started

Det är något alldeles speciellt med natten till skolstart. På något magiskt sätt kommer allt man oroat sig för det senaste halvåret fram med full kraft, som ett x2000 från ens undermedvetna och får en dels att lika vaken till nu-får-jag-bara-sova-fem-timmar-inatt, och dels att drömma den mest virriga drömmen på hela året. Inatt inehöll denna:
- klassisk jag-har-glömt-något-viktigt-ångest
- pojksnärteångest
- specifik samt övrig killångest
- kompisångest
- skolstartångest
- helsingborgångest
- balångest
- jag-sover-för-lite-ångest.

Sen vaknade jag med halsont, lite snuvig näsa och ett högeröga som inte vill sluta gråta. Skolstart, here I come.