Är det såhär när man är kär när man är liten....

Helgen blev sådär underbar som den kan bli när man umgås med nån man tycker fantastiskt mycket om någon. Bästa teamet J'n'P gjorde Helsingør och Helsingborg med en fabulös förmåga att pricka in närmaste buss/färja/tåg no matter where we were going. Efter en dag med øl, smørrebrød och lite pølse checkade vi in på hotellet och njöt av att ha bastu på rummet (eller snarare i anslutning till badrummet), en fantastiskt bred säng och (senare på kvällen) pizza och massa ost.

Och as wonderful as it is att umgås massa så är det lite skönt att vara ensam för secret single behaviour ibland. Typ skrapa av nagellacket, äta godis till kvällsmat, råka prutta och youtuba Bert utan att behöva skämmas.

Ruby

Mamma ringde och pratade om mormor. Som har legat på sjukhus för en arm som inte gör alls det den ska. Har man kollat på för mycket ER när man på "ja, dom gjorde en sån undersökning med undersökning i ett rör.. av hjärnan" tänker cat scan? och på "sen ska dom ta ett prov av ryggradsväskan" reagerar med "spinal tap?"? Antagligen. Men mormor är hemma igen och armen någorlunda utredd.

Just nu ser jag mest fram emot morgondagen då min underbara efterträdare ska gå bredvid sin första heldag. Och så helgen, med löööveweekend med J. Dessutom har jag äntligen börjat återskapa mitt musikbibliotek. Och så burgare med öl och ett tremånadersjubileum på det.

It's an awesome life.

smells like teen spirit

Det är såna här kvällar jag vill minnas från min studietid. Höstkvällar, på väg hem från VG's med känslan av att ha hela jorden för sina fötter, livsglädje, tanken på att ingenting är omöjligt. Känslan att vara älskad, uppskattad, hyfsat nöjd med tillvaron. Med några öl i kroppen, invincible, lycklig.

Liksom den där vackra våren, som jag heller aldrig vill glömma. Glömmer man nånsin sin första vår i Lund? Sin första sista-april, att lyssna på studentsångarna, se magnoliorna blomma, dricka kaffe i gräset utanför studentboendet, kyssa främmande pojkar och vara allmänt nöjd med livet?

Och att konstruktiv är det enda jag längtar efter just nu känns ändå rätt avlägset.

Leuchtturm

Efter att man har jobbat i sju dagar i sträck så kommer det alltid en måndag som innebär att man ska jobba i sju dagar till. I helgen har det varit förmannaresa, vilket började med att q ringde in akut sjukdom och en ganska stressig lördag inleddes. Efter bowling och packning av buss och Betty och en bilfärd mot Höör sjönk dock stressnivån, speciellt efter en sneakbastu med E.

En fin resa var det dock, trots stress och trots en köksslagorkester mitt i natten och trots ett 1800-tals partytåg.

Mot en ny måndag, helt enkelt.

it's funny cause it's true...

Bastu kan ibland vara det bästa som finns. Att basta med en öl och goda vänner kan vara ännu bättre.

I övrigt har helgen bestått av en lördag med chips och bara-vara och smygjobba och agera fylletaxi och en söndag med sovmorgon (yey!) och musikal och lite mer jobb. Booh!, AF's musikal, var sjukt bra. Jag blir alltid lika imponerad av att se människor (i min ålder) som på sin fritid passar på att sätta ihop något som turns out to be sjukt proffsigt. Respect, boomshakalack med andra ord.

Imorgon blir det förmannamöte, det kommer också bli sjukt awesome.

Jag har världens bästa jobb.

on a cliff by the sea

Terminen har börjat igen, med en himla massa jobb för min del (och naturligtvis för de andra på expen). Och trots att det var fredag igår så tog jag mig friheten till en ledig kväll, ty J föreslog att gå på fffs förhandsvisning av Ponyo på Kino. Och det var underbart. Jag blev lite kär i den där söta lilla fiskflickan och den söta lilla Sosuke och kanske även lite mer i fina J som drog vissa paralleller mellan Ponyos förmåga att somna överallt hela tiden och min rätt liknande egenskap. För bara minuter efter att vi kommit hem och klättrat upp i tv-soffan började jag försiktigt "vila ögonen". En liten stund. Tills en av mina vackra undersåtar ringde och behövde hjälp med en strulande kassaapparat och jag skuttade nerför trapporna som om ingenting hade hänt.

Och sen somnade till ett avsnitt av cityakuten så fort jag var hemma igen.

I övrigt kan sägas att jag är överlycklig över att bo på husets norrsida och därmed inte rakt ovanför en nattklubb. Dessutom är det fantastiskt att höstterminen är igång igen, att det regnar ute ibland och att jag tidvis känner mig jävligt bra på mitt jobb. Och att det finns nån som J.

:/

Men darn, ett dygn i Smålandsstenar och jag saknar redan Lund och lundaborna. Tanken är ju att jag ska vara här en hel vecka...

demolition (wo)man

Ni vet sista Vänner-avsnittet när Monica slår sönder fussballbordet för att få ut den nya kycklingen? Och Chandler säger något om hur imponerande det var att hon inte ens använde verktygen? Och hur hon sedan svarar "yeah, they were only slowing me down" och knycker lite med huvudet?

Det var jag idag. Med två byråer och tre bokhyllor. Mor och mors fästman har köpt hus i Skeppshult, imorgon kommer ett gäng flyttgubbar för att flytta bort allt från Smstenar och det som inte gick att sälja demonterade jag idag.

Med våld, vilja och vassa nypor.

yesterday

Hotellfrukost via L, morgonpromenadande, filt i solen, kubb, spontanbad i Dalby, äta mackor och kittlas och vara ungefär 9 år gammal, världens godaste spagghetti och köttfärssås och två rafflande omgångar av tågspelet.

Bra dag.
Igen.

this charming man

Jag har nog lyckats få ner de där extra tjockis-grammen man automatiskt lägger på sig efter ett halvår av intensiv stress, upprepat festande och ganska dålig mat. Enda anledningen att jag märkte det var att jag för första gången på ett halvår fick på mig min svarta cocktailklänning som jag köpte i Köpenhamn en gång för länge sen.

Hur som haver. Anledningen till finklädsel en måndagkväll var en kväll på Grand Hotel. J och jag klädde upp oss (ingen speciell dag till ära annat än att det vore jäkligt trevligt) i smoking/cocktailklänning och satt i baren på Grans i två och en halv timmar och drack daiquiries. Och sånt. Facit: en kille i smoking blir helt klart mer uttittad när han cyklar på stan än jag (och då hade jag ändå piffat rätt kraftigt). Kvällen slutade med att vi hämtade en burgare på donkan och satt på en parkbänk utanför kyrkogården och käkade/samtalade.

Efter en kul kväll bakom baren (i onsdags) och urmysig spelkväll (i torsdags) samt en fabulöst rolig pubkväll/utgång på SommarKrischan/balkongen på 2N/Hallands (i fredags) och en heldag i Kristianstad för att se spääxet (i lördags) samt allmänt softande och kvällsdopp i Dalby stenbrott (igår) undrar man ju nästan vad mer den här veckan har att bjuda på.

Good shit.

Och kommer regn, kommer solsken. Idag har varit en sjukt bra dag med lite jobb, lite flytta-flyttlådor (inte mina egna dock) och lite SommarKrischan-pub. Och min lila vägg som jag knappt kan se mig mätt på.

Bra skit.

mad world

Jag hade en svacka ikväll. En sån tänk-om-svacka (tänk om du inte, jag inte, vi inte, det inte osv osv). Inte blir det lättare av überromantiska filmer heller eller av att veta hur många som just i detta nu slipper känna den gnagande ensamheten, känslan av att inte vilja gå och lägga sig för att sängen är alldeles för stor, den där i hemlighet överskuggande tomheten.

Men nu är i alla fall målarprojektet färdigställt.
Bättre än inget.


(och det finns så mycket mer jag vill säga men jag vet fortfarande inte så mycket mer än då.)

bobby

Jag kom på idag, att det roligaste att tatuera in nästa gång hade varit "how many roads must a man walk down?". Tillsammans med mitt forty-two på vänsterfoten hade det faktiskt varit lite försiktigt men hysteriskt jätteroligt.

wounded hero

När vi var på Gotland hittade vi en fantastisk fyrpack med glittergnuggisar. Ni vet, låtsastatueringar. Uppenbarligen kunde vi inte motstå detta köp, och jag var mycket stolt över skelettet jag fick intatuerat sista dagen på Gotland. Idag skulle jag ta bort den igen. Eftersom jag ska på midsommarfirande med helt främmande människor ikväll. Och kanske inte vill framstå som ett småbarn som har gnuggisar på armen.

Efter lite skrubbande med en peelinghandske ser det nu ut som ett skrapsår.

På armen.

Med glitter på.



Glad midsommar!

all i really wanna do...

Jag har en sån där Fritzl-dag. Inte av den typen där man låser in sina barn i en källare (gud förbjude, då skulle man ju behöva skaffa barn först) utan snarare av den här sorten. Imorgon är det midsommar och då ska jag faktiskt ta tag i mitt (sociala) liv och träffa lite nya människor. Sen är det bara uphill efter det, ty på lördag (midsommardagen a.k.a. Svea Rikes bakisdag nr 1) fyller jag 23. Och eftersom förra årets kombinerade födelsedag + midsommarfirande var fruktansvärt lyckat på alla sätt och vis vågar jag inte riktigt ta tag i årets firande. Det får bli lite low key, helt enkelt.

I övrigt var det här ett totalt meningslös inlägg på alla sätt. Återstår bara att låta datorn fortsätta med sitt installerande av uppdateringar och gå och lägga sig.

Pronto.

my back pages

Just nu skulle jag vilja ha en sån där lyxig kamera som man kan ta fantastiskt bra bilder med. Just put everyone in awe, liksom. Eller kanske en ny dator. Dagens framsteg var att jag faktiskt tog mod till mig att låna ett tangentbord och få datorn att fungera igen. Att hälla Ramlösa Kaktus över sin bärbara dator visade sig vara ett icke-snilledrag av sällan skådade mått. Lyckligtvis var den enda funktion som gav upp själva tangentbordet, vilket jag är rätt nöjd med att ha lyckats lösa.

En annan sak som jag är rätt nöjd med är att jag har tillbringat dagen med att äta Nesquiks och hänga framför internätet. Missat tvättiden har jag gjort också.

Bra dag.