Som jag sa till Helena på väg till gymmet häromdan. Det är första gången på länge som jag inte har nån ångest. Och det känns bra.
Men jag har liksom tappat fokus. Kan inte sätta fingret på exakt vad det är, men nånstans är jag inte klar med att omvärdera mitt liv. Nånstans är jag jäävligt missnöjd med att vara sjukt oseriös. Och oseriös är jag. Vad gäller allting.
För jag ska ju alltid ha nånting att klaga på, eller hur?
lördag, mars 31, 2007
Fokus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är jobbigt att vara oseriös, det jobbigaste är att det är så lätt att vara det. Allt jag egentligen vill är ju att gifta mig och få barn som jag älskar och få ett riktigt jobb och vara jätteseriös men samtidigt så vill jag gå runt med en stor bandare på stan och spela konstig musik som pensionärer stör sig på (jag gjorde detta i helgen och kände mig som en typisk THUG). Eller skämta om jätteomogna saker och sådär. Men det kommer väl en dag när man inser att man är vuxen och seriös OCH oseriös. Fast det går ju inte. Men vi hoppas på det.
Skicka en kommentar