Våren är här...

... och jag börjar mitt nya liv. Jag har nämligen gått på yoga. Det där som jag alltid har tänkt på som jävligt flummigt. Men jag har tänkt om, och det var faktiskt fascinerande. Jag skulle vilja ha samma kroppskontroll som de mer rutinerade yoga-utövare har. Jag önskar att jag hade ett balanssinne (det har jag i stort sett inte), och jag är jääävligt stolt över att jag ändå klarade av T-ställninget som gick ut på att stå på ett ben med resterna av armar och ben i luften.

Andra delen av mitt nya liv - idag var jag på step-up. Också väldigt olikt mig, eftersom jag saknar all koordination mellan ben och huvud. För att illustrera lite: När jag tränade fotboll och vi skulle göra överstegsfinter var folk förbluffade över att jag inte lyckades med enklaste varianten ens. Överlag så var folk förvånade över att jag lyckades snubbla över mina egna fötter när jag stod stilla. Jag kunde alltså bara ramla omkull - utan att bli puttad, utan att jag var på väg nånstans. Jag vet själv inte hur jag gjorde.

Allt detta gör att jag blev förvånad över att det ändå gick hyfsat på steppen.
Väldigt förvånad.