Svordomar och sånt *piiip*

Eftersom jag känner mig otroligt trött och seg (och har gjort så hela dagen, skyller på att jag har fått gå upp i ottan två dar i rad) har jag ägnat eftermiddagen och kvällen åt att göra ingenting. Well, ingenting som har med psykologi att göra. I alla fall inte psykologiboken.

Torsdag är en hyfsat bra tv-dag, eftersom jag gillar femmans "Till Salu" (där 3 inredningsarkitekter köper ett hus, slaktar det, rustar upp det och säljer det igen). Ikväll var sista avsnittet för den lilla sommarstugan de har hållit på med, och det var dags för mäklaren (och oss tittare) att se före-efter-effekterna.

Och eftersom mäklaren var den han var så svor han. Rätt rejält.

Vilket jag inte har det minsta problem med. Fan och jävlar (och en del ännu otrevligare ord) utgör en rätt stor del av mitt prat i vardagen, så fine by me. Det som förvånade och chockade mig var att kanal 5 faktiskt valt att beepa svordomarna. I mitt halvdåsiga tillstånd fick detta mig att hoppa till i soffan - och inte så lite.

Jag har vant mig vid att höra tjutande ljud när det gäller MTV. Men jag trodde faktiskt att Sverige inte kommit riktigt så långt? (Och ärligt talat har jag hoppats att det aldrig skulle hända!) Jag tycker nog nästan att svordomar känns som en hyfsat vanlig del av våra dagliga samtal. Även om det är viktigt att kunna ha ett vårdat språk så är ingen perfekt, och just uttryck som "jävlar helvete" när man spikar sig i tummen eller är grymt imponerat känns (i mina öron) helt rätt.

Så. Varför inte strunta i att följa efter det stora landet i väst i allt och inget, och satsa på att behålla lite svensk kultur?

(och där fick jag lufta mig, nu - diska och kolla på Fråga Anders och Måns. Tjoho!)