måndag, november 13, 2006

Distans.

Jag börjar märka min inställning till förhållanden på distans. Och jag menar inte bara kärleks- utan även vänskapsförhållanden.

Och jag börjar märka att det är svårt. Det är svårt att hålla rätt kontakt med folk, eftersom det är så lätt att bara höra av varandra vid speciella tillfällen. När någon mår dåligt, när något extra bra har hänt, när någon reser någonstans eller när någon kommer hem. Jag saknar vardagen, att höra vad som händer i Gislaved, Smålandsstenar och däromkring, jag saknar att snacka skit om vem som hånglat upp vem, vem som står i vilken Lidl-kassa, vem som fått barn och cem som åkt iväg för att plugga och i så fall var.

Det är svårt att anstränga sig, och här händer massor hela tiden. Det är ingen ursäkt, men det är den enda jag har. Jag skulle vilja hinna skicka långa mail till er därhemma, hålla er uppdaterade om vad som händer här och fråga ut er om alla småsaker som ni upplever. Men det är svårt. Det finns så många andra saker att göra, så många viktiga böcker att läsa, grupparbeten att skriva och föreläsningar att förbereda sig till. Vuxenpoäng att samla, kvällar att festa bort och andra saker att tänka på.

Och det finns en till nackdel. Med distanskontakten kommer nämligen också missförstånden. Saker som vissa vet och som andra får reda på via omvägar. Ord som uppfattas helt annorlunda än det var tänkt, eftersom vi tolkar dem olika.

Värst av allt. Jag saknar den personliga kontakten med folk. Att kunna krama om folk när de mår dåligt eller när jag själv behöver det. Att se uttrycket i deras ansikten när jag berättar något (det är svårt i sms, mms, msn och mail).

Och jag vill kunna kyssa min pojkvän. Herregud vad jag saknar det!

Jag trodde inte att det skulle vara såhär svårt att vara ifrån mina fina. Ni ska veta att ni är saknade och att jag ska göra allt jag kan för att få allt detta att fungera som det ska. Jag hoppas bara att ni hjälper till från er sida. Bli inte arga om ni inte hör något från mig på ett tag. Och tro inte att jag glömmer er, för det gör jag inte. Men skicka gärna ett mail nån gång. Ring och prata lite. Såna saker.

Jag nämligen sjukt glad i er alla.

Inga kommentarer: