Get this party started

Det är något alldeles speciellt med natten till skolstart. På något magiskt sätt kommer allt man oroat sig för det senaste halvåret fram med full kraft, som ett x2000 från ens undermedvetna och får en dels att lika vaken till nu-får-jag-bara-sova-fem-timmar-inatt, och dels att drömma den mest virriga drömmen på hela året. Inatt inehöll denna:
- klassisk jag-har-glömt-något-viktigt-ångest
- pojksnärteångest
- specifik samt övrig killångest
- kompisångest
- skolstartångest
- helsingborgångest
- balångest
- jag-sover-för-lite-ångest.

Sen vaknade jag med halsont, lite snuvig näsa och ett högeröga som inte vill sluta gråta. Skolstart, here I come.

Prove My Hypotheses

Vi tjuvstartade skolan (Service Management, Turism på Campus Helsingborg) idag. The so called nollning has begun, så att säga. Jag, som i en veckas tid har gått och oj-at mig i stil med "Tänk om dom inte tycker om mig" och "Tänk om jag inte tycker om dom" i olika omgångar, blev faktiskt oerhört positivt överraskad av faddrar och mednollor och min egen sociala förmåga.


Det är skönt att inte vara 16 år gammal längre, helt enkelt.

Jag är tydligen en sån som sparar på lådor. Går (pre-flytt, ni vet) igenom min garderob och har i tur och ordning upptäckt orginalkartongen till en kamera jag köpte 2006, min trådlösa router (köpt 06 den också), 7 tomma skokartonger samt lådan som studentmössan levererades i.

Så nu har majoriteten av lådorna hittat vägen till återvinningen och, ja, studentmössan ligger i sin kartong igen. Välbeskyddad, I do say.

Foodfood

Nyligen diskuterat i korridorsköket - tänk om man inte behövde äta lika ofta som man nu gör. Tänk er att bara behöva inta ett mål mat om dagen. No more förbereda matlådor sent på kvällen, no more hinna äta frukost på morgonen på väg till skolan, no more måste-panikköpa-mat.

Så. Om jag fick välja skulle jag nog mest äta frukost. Det är helt klart godast. Gotta love the breakfast. Och så en riktigt god middag lite då och då. Vad skulle ni ta?

Start wearing purple

1. vilken låt lyssnade du senast på? Gogol Bordello - Through the Roof 'n' Underground
2. vad har du för mobiltelefon? Sony Ericsson W810i som kan bryta ihop när som helst, känns det som
3. vilket ord är ditt favoritord? "Young Go-getter".
4. är dina föräldrar fortfarande tillsammans? Ja. Men inte med varandra.
5. har du några syskon? Ett helt och två halva.
6. vilken läkerolsort gillar du bäst? Den där i grönröd förpackning...
7. vad ska du göra i helgen? Vila upp mig från kvällens klubb.
8. vad heter din mamma? Mutti :)
9. vad äter du helst till frukost? Buffévarianten. Hemmavid innebär det mackor (gärna varierande pålägg), yoghurt med skivad banan. Och ett kokt ägg. Och juice. Och kanske kaffe.
10. lost eller one tree hill? Varken eller.
11. ett band som du avgudar? The Postal Service.
12. är du blyg eller framåt? Helt beroende på sammanhanget, mina vänner tittar förvånat på mig när jag avslöjar att jag är blyg innerst inne.
13. är du bi/homo? njae.
14. om du svarade ja; när kom du ut med det? om jag svarade nej, då?
15. nämn en vän du haft som du inte längre träffar? Anne. Fast när jag drömde om henne häromdan var hon rätt taskig mot mig...
16. vem litar du mest på? Mina närmast sörjande
17. är du kär i någon just nu? pass
18. vem tog din oskuld? haha, nä, precis.
19. vad är klockan just nu? 11.58
20. vad använder du för skor? Röda converse all stars.
21. vem önskar du var hos dig nu? Just nu känns det rätt bra att vara ensam, sunkig och oduschad som jag är...
22. vem ringde dig senast? My fellow förman Nora.
23. har du några sjukdomar? Har suttit på Malins killerbacill dom senaste dagarna, nu är jag mest snuvig.
24. prenumererar du på någon tidning? Cosmopolitan. Mest för att jag inte fick tummen ur med att avsluta prenumerationen och råkade betala för ett år till istället.
25. äger du en palestinasjal? Nä.
26. vad gick du för linje? Natur-natur. Fast tack vare mina special-språkkunskaper och min avsky för Kemi B slutade det med "Specialinriktat program språk och naturvetenskap"
27. en sång som du önskar att du skrivit?
28. en film du önskar att du hade gjort? Hm. Räknas musikvideor? Isf denna.
31. hur ofta har du sex? ska vi verkligen gå in på det?
32. vem tycker du mest om? förutom mig själv? Hähähä. Nä, men dom vet ju om det redan.
33. har du blivit mobbad någongång? jao, lite.
34. dricker du mycket alkohol? Inte för närvarande. Och kanske inte blir lika mycket den här terminen, har liksom tröttnat lite på hela grejen.
35. är du nöjd med din vikt? Är någon nånsin det?
36. är du nöjd med din längd? Ja.
37. hur många har du kysst? En hel massa. Typ.
38. har du ett förhållande just nu? Det skulle jag nog inte säga, nä.
39. vilken är din favoritfärg? Alla färger är fina. Nu ska vi inte mobba nån, här.
40. vem vill du utmana? Orka. Men Nora, kanske. :D

Glorious days

Jag har hört att vägen till ett meningsfullt liv (eller nåt sånt) består i att sätta upp mål, och jobba hårt för att uppnå dessa. Och jag måste säga att jag lyckades idag. Dagens mål: Gå ända bort till Överskottsbolaget och köpa flyttlådor.

And I did it.

Målet för resten av dagen: slappa.
Det kommer bli tufft, det vet jag. Men jag ska nog lyckas.

Sommar 2008

Det skulle ta en evighet att berätta alla små spännande anekdoter från sommaren. Följande försök till blogganteckningar har gjorts i mobiltelefonen:

1. "Helt klart van vid mer säng än 80 cm. Vaknade av att jag försökte ta mig igenom väggen imorse." Apropå smala sängen i vandrarhemsrummet jag bodde i en av mina två veckor i Värnamo. Den andra veckan hade jag en något bredare säng, som dock kostade multum mer. För övrigt lurade jag systemet genom att använda enkelrummet som dubbelrum en av nätterna. Hähä. (och nej, inte på ett oanständigt sätt. snuskhumrar.)

2. "Undrar om UPS bara anställer sjukt färglösa människor eller om alla blir sådana av den där exkrementfärgade uniformen." Do we really need an explanation for that one?

3. "I Flen var det spontant ösregn med tillhörande regnbåge och sommarklädda turister som sprang över perrongen." På väg uppåt landet, och strax efter detta åkte tåget förbi, nära nära, en sjö. Och där slutade regnbågen. Jag hittade ingen skattkista men all min nervositet inför målet av min resa rann av mig. En liten stund.

Och så några lärdomar från sommaren:
1. Tonåringar är okontrollerbara.
2. Rasism är inte okej. (Det visste jag sen tidigare. Bara fick det bekräftat för mig.)
3. Att chefa är inte enkelt och kräver mer hårdhet än jag visade i sommar.
4. Människor är som de är, och duvors trötthet på livet kan jag inte ansvara för.
5. Det finns kanske killar/män som går att lita på.
6. Ibland måste man våga satsa.
6,5 Det är turism jag vill hålla på med.
7. Det är ingen smart idé att försöka åka mini-skateboard i mittgången i Ge-Kås, Ullared.
8. Engelsk litteraturhistoria är tråkigt.
9. Vill man så kan man.
10. Jag är vuxnare än jag tror.
11. Jag är barnsligare än jag tror.
12. Kanoter är fasligt instabila, men att sitta inkilad i en massa vass och äta kokta ägg kan vara otroligt mysigt.
13. Kommande termin kommer bli hektiskt, stressig, jobbig på alla sätt. Men också jäkligt rolig.

Och mindre hemlighetsfulla avslöjanden om sommaren som gått kommer eventuellt i en årssammanfattning runt jul/nyår. Look forward to it :)

Tiny differences

Och apropå Lund, förresten. Nu börjar folket äntligen strömma tillbaka till stan. De riktiga novischerna har nog inte anlänt riktigt än, men i måndags var det arrival day för de utländska studenterna. Och våra kära bytisar har totalt tagit över Lund. I samtliga gathörn står konstant olika konstellationer av utländska studenter gestikulerar, håller i ostyriga kartor och utbyter (antar jag, jag har ingen aning) intryck och telefonnummer.

Igår hjälpte jag till på InfoMarket, där nationerna marknadsförde sig mot just utbytesstudenterna. Och medan jag erbjöd oförstående kineser och skrattande tyskar chokladbollar med sverigeflaggor och försökte övertyga dem om att Krischan is the place to hang out, insåg jag helt plötsligt vilken som är essensen i spot-the-foreigner. Ni vet, när man ska gissa huruvida personen man precis ska börja prata med är svensk eller utbytesstudent. (Kanske är det bara jag i min turistbyråorienterade värld som håller på det med det här?)

Svenskar: stuprörsbyxor (vi ska inte gå in på hela tights-är-inte-byxor-grejen)
Utlänningar: bootcut.

It's as simple as that. Och nu behöver ni aldrig mer undra vad det är som gäller.

Back?

Okej. Jag erkänner. Jag har varit en dålig bloggerska. Till mitt försvar ska sägas att ingen, INTE EN ENDA, oroligt har hört sig för och frågat om jag fortfarande är vid liv. Jag hade kunnat ligga sprucken över mitt plastiga studentrumsgolv, for all you know.

Nåväl. Lyckligtvis är jag vid liv och, ähm, osprucken, so we might as well get on with the story. För stora förändringar börjar närma sig i er hjältes liv, mina vänner! Jag ska inte bara flytta in på ett rum på världens bästa nation (Krischan, that is), jag har också kommit på vad jag vill bli och ska börja plugga på Service Management-programmet. Som tyvärr ges på Campus Helsingborg, så även om Lund kommer fortsätta vara min basecamp, min hometown och staden där (i stort sett) alla mina vänner finns så kommer jag sälja min själ (och eventuellt en och annan njure) för att ha råd att börja pendla till Helsingborg varje dag, i tre år framöver.

Nåväl. Än så länge är dock allt som det ska, jag befinner mig sedan någon vecka tillbaka i Lund, har hunnit jobba klart på turistbyrån, skrivit (och fått godkänt på, gratulationer välkomnas) en tenta i engelsk litteraturhistoria samt, tja, umgåtts med diverse folk en hel del. It has been lovely.

Facing facts

Ibland längtar jag tillbaka till den där tiden då man var ung och oförstörd på riktigt.

Limited edition

Det har varit en bra helg. Återstår att se vad som kommer ur den. Annat än ömma lår (bowling) och skulderbladsmuskler (kanoting i hårt väderlag) och kanske några extra gramm mer att krama (mycket god mat i olika konstellationer) och fina bilder från inne i vassen.

Det räcker med det, såhär långt.

Faktiskt.

Just a ride

Okej, just nu är inte Småland så himla illa. Efter att ha tryckt i mig en tredjedels burk Ben & Jenrry's (hittad på den lokala ICA-butiken, ack ack ack) blev jag konstigt nog akut hyperaktiv och sugen på promenad vid 21.14 på kvällen. Nu, promenader i ensamhet är typ det tråkigaste som finns eftersom man (oftast) inte har samtal att avverka på vägen, vilket gör att man bara går och tänker på hur långsamt det går att komma någon vart. Lite som att vara ute och jogga, bara det att det on top of it all är fantastiskt jobbigt.

Så. Någonstans långt bak i minnet hägrade en tanke om att jag har ägt ett par inlines. Och att de inte finns i Lund och rimligtvis borde befinna sig i mors källare. Lyckligtvis är mors källare ganska välsorterad, och två minuter senare kunde jag bege mig ut på de smålandsstenarska cykel- och asfaltvägarna. En nätt liten runda på tjugo minuter, fylld av tankar om hur jag faktiskt inte är dark and twitchy den här sommaren, att det faktiskt fungerar att vara här (även om jag just nu mest av allt ser fram emot bortresa, men det har ju lite med målet att göra), och att jag nog återigen har förändrats och vuxit och shit även det senaste året. Bara en sån sak att jag vågar gasa på i nerförsbacken och bara tänker att "slår jag mig så läker det".

Det känns ganska bra.

Hade jag nu haft vett att ha kamera med mig, eller hade jag inte glömt adaptern till mobilens minneskort i Lund så hade ni fått stämningsfullt rosa moln över ett småländskt hus. I give to you instead: Red Cloud.

Updating

Sent omsider inser jag att också jag bidrar till bloggvärldens och internätets tystnad. Mycket har hänt sen senaste uppdateringen, även om en hel del av det fortfarande är av sådan karaktär att det knappast kommer publiceras här (vänta bara tills årssammanfattningen, då kanske ni kan få gotta er). För er som undrar vad yours truely har varit med om för äventyr sen senast - det är inte många. Mestadels har livet här bestått av Smålandsstenar och Värnamo. Och en hel del pendlande däremellan, ty mitt älskade jobb befinner sig 4 raka mil österut från föräldrarhemmet.

Vad gäller resor så har det inte bara varit SmStenar-Vmo. Förra helgen tillbringades i mitt älskade Lund, vilket var underbart. Jag saknar inte bara mina fina vänner konstant och hela tiden, utan också materiella saker som mina nya högtalare och min säng. Så förra fredagen var det jag som åkte E4an söderut för att få mig en ordentlig dos Lund. Thaimat, glass, fest och söndagshäng på Krischan - it was nice. Det enda som inte var så nice var att mitt kylskåp var fantastiskt äckligt, men hey - det var ju inte ens mitt fel.

Och jobbet går bra, ja. Förutom i onsdags, då gick allting käpprätt åt helvete. Under mina fyra somrar på turistbyrån har jag inte stött på en dag som var så galen som denna. Efter allt från knepiga till otrevliga gäster, rasistiska campingplatsägare, paniklösningar på boenden för av campingplatsägaren nekade gäster och efter att en duva begått självmord mot vårt skyltfönster var vi allihopa helt slut. Jag tröttnade nästan på att vara den "som tar lite mer ansvar" och avslutade kvällen med baguette och ädelost, och med att boka biljetter till min hemliga resa.

Att jobba heltid och vara hemifrån 07:15-18:45 tar ut sin rätt och på kvällarna är jag helt död, oförmögen att göra mycket annat än att gå och lägga mig alldeles för tidigt. Att utan problem gå upp klockan 6 och somna 22 känns overkligt, med tanke på hur jobbigt det är att ta sig upp vid 8 resten av året.

And, well, that's about it.
Inte.
Men nästan.

Jo, kompis det går bra nu. Ryggen är bättre och så. Jobbet flyter på. Bilen går bra, barnen trivs på dagis.

Rapsen har slutat blomma, bara.



Resten.... Lite hemligt. Eller ja, bloggosugen helt enkelt.

Friggin' ont.

Det är helt överjävligt att ha ont i ryggen. Efter bara tre dagar har jag fått duktigt nog av det hela och är beredd att ingå det mest häpnadsväckande dealarna med ansvarig instans för att få det hela att försvinna. Ibumetin hjälper föga och det är nästan så jag funderar på vem som kan tänka sig att langa nåt duktigt smärtlindrande. För just nu funkar det inte att a) sitta ner, b) ligga ner eller c) vara uppe och röra på sig.

Vad fan gör man då?

Native American Song

Efter att ha googlat på allt från "native american song" till "aia iou aieah...." har jag nu av en slump snubblat på den där låten, ni vet. Som definitivt inte GÅR att googla sig till genom att söka på texten.

En bild vs tusen ord.

Och åh, jag vill bara berätta för alla i hela världen hur min födelsedag var den bästa födelsedagsfesten nånsin. Trots att ingen kände nån när kvällen började och trots att det midsommarregnade som alltid. Nu har jag fått fler bilder från världens bästa Malin och ryggontet blir lite bättre av att titta på hur vi lagade vaniljsås med alldeles för mycket mjölk strax efter 23-snåret på midsommarafton. Vaniljsås som jag försökte rädda med några nävar (inte matskedar) majzena, och som vi sedan groggade i oss med lite vodka.

Så. Anledningen till att bilder som den nedan togs var för att jag skulle skicka ut tackkort till mina kära gäster. Det orkar jag tyvärr inte. Härmed säger jag "tack för det fina sällskapet, för fina presenter, för medverkan i hela-havet-stormar-utan-stolar, för kraftiga sånginsatser, för medtag av fina vänner, för hjälp med tillagning alt. uppätning av maten, för att midsommar- + födelsedagsfirande 08 blev GULD."

Häpnadsväckande

Om man bortser från det smärtsamma uppvaknandet idag så har veckan varit oerhört trevlig. Speciellt en av dagarna. Även om jag var mer än duktigt nervös inför det hela, ty jag fick celebert besök från Skaune vilket innebar uppvisning av Värnamo, spätta vs. kyckling på Lilla Krogen, en sväng till den lokala badplatsen med fiskar som slog och mygg som bets i nacken.

And that's all I have to say about that. Ni kan få gissa vad blomman på bilden är gjord av, däremot. Hint: det är inte plast.

Ont.

Dagen började synnerligen intressant ty den började med att jag alls inte kunde röra mig. Låsning av ryggen är min amatörmässiga självdiagnos, och nån annan lär jag inte få eftersom läkarvården i Småland so far suger appung.

Milt uttryckt.

I Apladalen, i Värnamo...

Jag ägnar mig återigen åt jobb. Stora förändringar har skett på turistbyrån det senaste året, vilket främst visar sig i närmast total ommöblering och renovering. På min nya, totalt bärbara arbetsplats (bärbar telefon och dator) finns numera även bluetoothuppkoppling. Fint eftersom jag glömde telefon-till-dator-sladden i Lund. Nedan en stämningsfull bild med hälsning från getterna i Apladalen. Har nån av mina trevliga läsare vägarna förbi Värnamo så titta in, hörni :)