Twix and fukcing Oliver.

Alltså. Det härmed att bo med katter.

Dom är liiiite störande. Särskilt om man har en damp-katt som vår käre Oliver är. Varje gång jag har gått upp tidigt för att plugga har Oliver vaknat och börjat jama. När jag kommer ur duschen har han lagt sig framför dörren och så fort jag öppnar hoppar han upp som en mindre blådåre och kutar i världens fart genom hallen och vardagsrummet (med krökt svans och kutryggig, hela katt-kittet, ni vet).

Och så väcker han Twix, och sen är det liksom slut med morgonlugnet för då ska det jama och jagas och springas och lekas.

Går det att uppfostra katter eller?