Åka bräda genom ett mörkt Lund, och på något sätt hitta en väg som faktiskt innehåller tillräckligt många plana cykelvägar för att det ska vara enkelt och för att man ska slippa bära brädan allt för långa sträckor. Via sjukhusområdet, som är alldeles tyst. Fast det märker man inte, för i öronen sitter lurar, och i lurarna berättar Aris Fioretos om pojken Mars och hans väg genom livet. Ljudet av en annalkande bräda som sparkas fram av en livsnjutande 24åring (är jag så jävla gammal redan?) skrämmer iväg ett par vilda kaniner.
Det är jävligt vackert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar