För att minska smittorisken till mina nära och kära barrikaderar jag mig på mitt rum och kommer bara ut för att hämta en enstaka macka eller ett glas vatten. Gräver ner mig i film, med City of Angels som senaste på listan.
Jag gråter sällan över filmer, men idag. Idag gjorde det ont att gråta, och floder rann nerför kinderna. Tänk er själva att offra evigheten för någon annan. I would rather have had one breath of her hair, one kiss from her mouth, one touch of her hand, than eternity without it. One.
Och det är för att jag inte vet om jag tror på det. Jag tror inte att jag tror på kärlek som aldrig tar slut, oavsett vilka hinder man stöter på. Kalla mig cynisk, men jag tror att mina morföräldrar, som varit tillsammans sen de träffades nån gång strax efter andra världskriget och fortfarande håller ihop, att de är undantaget. Att folks föräldrar som aldrig skilde sig är undantaget. Att skilsmässor och singelliv och bo-varannan-vecka och allt sånt är regeln som bekräftas av några få undantag.
Jag tror på kärlek, det gör jag. Men inte på den livslånga hollywoodvarianten som vi matas med varje dag.
Och hell, inte ens i Hollywood finns den. För vi får ju alltid bara se en början som slutar med "The End" och ett underförstått they lived happily ever after.
Jag gråter sällan över filmer, men idag. Idag gjorde det ont att gråta, och floder rann nerför kinderna. Tänk er själva att offra evigheten för någon annan. I would rather have had one breath of her hair, one kiss from her mouth, one touch of her hand, than eternity without it. One.
Och det är för att jag inte vet om jag tror på det. Jag tror inte att jag tror på kärlek som aldrig tar slut, oavsett vilka hinder man stöter på. Kalla mig cynisk, men jag tror att mina morföräldrar, som varit tillsammans sen de träffades nån gång strax efter andra världskriget och fortfarande håller ihop, att de är undantaget. Att folks föräldrar som aldrig skilde sig är undantaget. Att skilsmässor och singelliv och bo-varannan-vecka och allt sånt är regeln som bekräftas av några få undantag.
Jag tror på kärlek, det gör jag. Men inte på den livslånga hollywoodvarianten som vi matas med varje dag.
Och hell, inte ens i Hollywood finns den. För vi får ju alltid bara se en början som slutar med "The End" och ett underförstått they lived happily ever after.
Goo Goo Dolls - Iris
2 kommentarer:
Där är jag nog mer positivt inställd. Mina föräldrar har varit gifta i snart 33 år. Och när det gäller bo-varannan vecka så tror jag att många idag kanske skaffar barn lite för fort, innan de egentligen känner varandra. Och i vissa fall, ger upp lite väl fort. Därmed inte sagt att alla skall fortsätta vara tillsammans. Ibland är det förstås rätt att bryta upp.
åh city of angels... jag grät floder till den, nicholas cage gör den rollen så oerhört bra. Precis det citatet du lyfte fram är så oerhört fint.
Men jag håller med dig om resten också... jag tror inte på undantag heller, jag tror bara att man fortsätter att trivas i varandras sällskap och vänjer sig.
Krya på dig gumman.
Skicka en kommentar