Små segrar i vardagen.

När jag vaknade klockan 8 imorse (naturligtvis på det gamla vanliga sättet där man egentligen vaknar 07.52, är ganska pigg men somnar om igen bara för att få dom där åtta minutrarna sömn, och när väckarklockan tjuter igång är man tröttare än nånsin) var jag så frukosthungrig att det kändes som värsta bedriften att bara gå upp.

Jag är därmed ytterst stolt över det faktum att jag, trots ihärdigt magkurrande, lyckades duscha, tvätta håret och raka benen. Applåder, någon?