Smells Like Teen Spirit

Jag råkade hälla ut en halv burk rostad lök på mitt golv.
Nu luktar det lök i hela rummet.
Jag borde städa.

Spill Your Beans.

För att dementera rykten som kan ha uppstått efter gårdagens blogg-hijacking. Promillehalten steg inte okontrollerat igår. I alla fall inte hos mig. Eventuella bloggnappare kan jag inte uttala mig om. Däremot blev det en inte helt smart utgång till Wermlands. Vilket iofs var kul, men inte smart då jag skulle på upprop till engelskan idag.

Något segt att orka hela dagen, särskilt eftersom vi började med att skriva diagnostiskt prov på engelskan (och sitta och göra ingenting i full tystnad i en timme, yyyl!) och eftersom jag skulle vara gullig och social mot mina fadderbarn. Jobbigt, men tror jag lyckades hyfsat (kanske inte på provet, men what the hell).

Efter att ha varit på vift i Lund i 12 timmar (halv nio till halv nio) var det klart bästa med dagen att dra på sig mjukbyxor och stickad kofta och hänga i köket med en kopp té.

Helt klart.

Det är nu...

...man har chansen att göra sig ett namn i bloggosfären, nu när Pauline står och gör sig än vackrare och promillehalten ökar okontrollerat och natten blir allt äldre.

Jag tar chansen.


//c

Dagens...

... förvåning: lyckades gå upp (hyfsat) tidigt trots vissa sömnstörningar under natten
... insats: skurat hela badrummet samt skickat iaf ett av alla viktiga mail jag har planerat
... lista: Att-göra post-it på skrivbordet, där hälften av grejerna är överstrykna dvs. gjorda
... mest efterlängtade: Väntar på att brevbäraren ska dyka upp med min Timo Räisänen-skiva.
... musik: massa Marit Bergman och Postal Service
... synder: storhandlat både alkohol och chokladbrownies. Attans... :/
... sociala: fika med E och K senare samt grilla med alla medfaddrar ikväll.
... väder: soligt :)

Livet är bra skönt ibland.

Makes Me Wonder.

Efter tre timmars band practice (det låter helt enkelt lite coolare på engelska) med Lousy Guitarists har jag nästan lärt mig ta ett C på gitarren. Och att plocka, istället för vad-det-nu-heter när man slår ackorden vanligt. Förvånansvärt nog har jag inte överdrivet ont i fingertopparna, dock i ryggen och handleden (har något krampaktig hållning när jag spelar, ska jobba på det).

Dessutom har jag mottagit ett plektrum av Dennis. Som matchar min orangea gitarr.

(och hey - mitt orangea rum, för den delen)

Jag tar allt detta som tecken på att vi kommer synas på MTV den närmaste tiden.

(It's Good) To Be Free

Det har börjat motioneras här igen. Två hela veckor har det pågått. Idag var vi tre tjejer från korridoren som cyklade iväg mot Gerdahallen för ett step-pass (det ser helt enkelt bättre ut med ett bindestreck, sorry).

Jag har lite svårt att beskriva hur ofantligt bra det känns att ha kommit igång med träningen igen. Inte så att kilona rasar och jag helt plötsligt blir en helt ny människa (det är ju inga mirakel som sker) men att märka att man inte är lika död efter varje pass. Det känns himla bra.

Jag har också upptäckt att jag älskar att stretcha. När man är sådär alldeles slut och varm i hela kroppen, och man äntligen får en chans att vila ordentligt och liksom förlänga hela kroppen genom att dra i ett ben här eller en arm där... Det kan lätt vara det bästa med att träna. För efteråt är man alldeles mjuk och lealös i hela kroppen.

Samtidigt som man helt plötsligt får en riktig jävla energikick. Lovely.

What A Beautiful Morning!

Det var segt att gå upp i morse - det är helt enkelt dags att skolan börjar igen så att dygnsrytmen och nattsömnen rättar till sig lite. Skolstarten är för övrigt på torsdag för min del, och det är då Engelska A som drar igång. Kommer bli oerhört spännande och intensiva dagar framöver, eftersom vi drar igång med fadderverksamhet för de nya PA-studenterna också.

Nu - första mötet med arbetsmarknadsutskottet på evigheters evigheter. Later!

Dagens låt: Oasis - Little By Little.

Jag har hittat ett nytt favoritackord.

G.

Det låter jättefint och jag får bara jättelite kramp i gitarrfingrarna utav det. Och så kan jag nästan spela det här.

Yeah, I've Got A Band!

Jag skyller på sömnbristen (kom hem vid halv femrycket inatt efter att ha jobbat på Krischan), i alla fall när det gäller dagens shopping. Caroline och jag var på Netto och köpte följande:
Två Marabou chokladkakor
Två påsar Ferrarri-bilar
En påse lösgodis
Var sin gitarr
Ett paket riskakor

Gitarrerna var på extrapris (199:-), vilket vi hade väldigt roligt åt.

Väldigt länge, också.

För spelningar med "Lousy guitarists - sing out of tunes" med Pauline-Queen-of-D-Chord, skicka ett mail. Vårt huvudnummer är "Hang Down Your Head Tom Dooley" men allt med mindre än 4 ackord går att önska.

Tonight I Have To Leave It.

Minnet är bra men kort (eller, som i mitt fall, dåligt och kort). Jag har helt glömt bort att berätta att jag leker förman på Krischansta Nation ikväll. (Eller, inte leker egentligen. Jag ska mest gå bredvid för att lära mig om alla missöden som kan uppträda under en vanlig kväll.) Nu tycker jag att ni som råkar befinna sig i Lund ska infinna er för lite fest och sånt.

Pronto.

We Look So Good Together

Efter att ha gjort pinsamt lite av mitt liv de första tio dagarna i Lund (om man inte räknar viktigheter som att förnya gymkortet och, ähm, sova) så har livet snurrat igång igen de senaste dagarna. Helt plötsligt sjuder korridoren av liv. Folk flyttar in (och ut också, för den delen) och man vet aldrig riktigt vad det är för människor man hittar i köket de uddaste tiderna på dygnet. Så sent som imorse låg det en yngling och sov på soffan - bara för att nämna ett exempel.

Häromdagen var det utgång i alla fall. Det blev Malmö och Debasers uteservering. En tisdag, liksom. Är vi hippa, eller vad? Det enda som saknades var ett dansgolv - men annars var det en mkt lyckad kväll.

Lustigt nog var jag sjukt bakis igår. Totalt omotiverat. Totalt oväntat. Och totalt handikappande.

Skönt då att min omgivning tog tag i min dag lite. För att utnyttja det fina vädret blev det en sväng till stranden och sen grillning på balkongen. Tråkigt nog var inte grillgudarna med oss hela vägen, men vi lyckades få lite mat i oss till slut.

Sen sov jag som en klubbad säl i tio timmar i sträck. Alltid lika underbart.

Come Down Now

Jag har upptäckt att internet vaknar till liv på måndagmorgnar. Eller så är det bara min RSS-läsare som går helt bananas på måndagar. Själv sov jag bort måndagmorgonen. Det är ungefär det vettigaste man kan göra (i mitt tycke). Snart börjar skolan igen, då blir det inte lika mycket sån här lyx.

Men å andra sidan har nätterna blivit rätt spännande här. När det inte åks till Videomix och hyrs film (hyrs! helt lagligt! vilken känsla!) och köps godis så tittas det på rysare (direkt följd av Videomix, ska tilläggas) eller gås nattliga promenader. Inte helt bra för varken nattsömn eller dygnsrytm, om jag får uttala mig. Men hey - sova kan man göra när man är gammal.

Fast så som i alla fall di gamla på 'mitt' ålderdomshem var en gång i tiden så sover man ju inte ens på sin ålders höst och vinter.

None of my groupies wanna dance...

Det är något speciellt med live-uppträdanden. Eller så är det något speciellt med Marit Bergman. Kvällens (för mig) sista konsert för dagens Malmöfestival, och det var helt underbart. Massa skön musik, Marit på scen, och sen det snygga bandet!

Jävlar vilken känsla - lukten av fuktigt gräs och svettiga kroppar och killparfym och tjejparfym och adrenalin. Känslan av att vara smått smålullig på rosévin och öl - känslan av att vara del av en publik, känslan av att uppleva något gemensamt med två, trehundra andra människor. Musiken, musiken, musiken.

Att just ha pratat om Tha Förhållande och dess efterspel, och ändå vara sjungande glad i hjärtat. Att kunna älska livet just precis i detta ögonblick. Att tänka "skulle jag dö nu så skulle det vara med ett leende på läpparna" och bara känna sig superduperfånig en liten liten sekund.

Och sen - det underbara i att hitta hem till sin varma, mjuka och sköna säng.

Nu.

Not so much about the King.

Hade det inte varit för bloggosfären (och oh my God, få mig inte att börja prata om det ordet för fulare finns knappt) så hade jag inte uppmärksammat att Elvis Presley har varit död i 30 år. Jag har aldrig varit något vidare fan av honom, så det jag osökt kommer att tänka på är sist det pratades om Elvis. Sist det pratades stort, that is. Och inser att det var på 25-årsdagen av hans död. Det var alltså fem år sen.

Och det känns som igår.

Helt plötsligt flyger tiden förbi. Veckorna går såhär fort - *knäpper med fingrarna*. Helt plötsligt har en månad, ett halvår, ett år gått. Fascinerande nog är jag för en gångs skull sjukt medveten om att jag lever här och nu.

Det känns jävligt bra.

Not so bad.

Det är skönt att få slappa, vila och ta tag i saker precis som dom kommer. Att läsa kurslitteratur när man inte behöver (för det är ju när man är så illa tvungen som i alla fall jag blir lite off) och att optimera bokhyllan för att få plats med alla grejer. Laga god mat eller bara ligga på soffan med en bra bok i nån timme.

Livet är bra skönt ibland.

Tror ni mig om jag säger att "Tänk efter före" står med på min Fixa!-lista?

Cash.

Jag inbillar mig att jag har tjänat miljoner och miljarder på sommarjobbet. Önskedrömmer om det mesta från motorcykellektioner (elller hey, varför inte en motorcykel?), spontanresa till Paris (eller hey, varför inte NY?) och en tatuering.

(eller hey, varför inte en ny hjärna?)



Dags att vakna, kanske?

Det femte barnet

I gymnasiet fick vi läsa boken "Det femte barnet" av Doris Lessing. Det kan ha varit boken som det svors allra allra mest över i våran klass. Alla (undantagslöst) slet sig i håret över hur gräslig boken var. Ingen av oss hormonstinna artonåringar tyckte sig förstå vitsen med att läsa boken. Än idag kan man i min bekantskapskrets yttra frasen "det femte barnet" och få suckar och stönande som gensvar.


Gissa vilken bok som finns med på litteraturlistan för min engelskakurs?

You could be happy...

Det är skönt att vara hemma i Lund igen. Jag har passat på att ta det väldigt lugnt - vilket är ganska skönt. Jag har ju inte alls tagit det lugnt på hela sommaren.

;)

Kort sammanfattning över helgen:

Största personskadan är skedd allaredan - när jag galopperade genom korridoren för att med öppna armar motta thaimatleverantören lyckades jag trampa in en glasbit i fotsulan. En minimal sådan, förvisso, men ack så ont det gör.

Även - mitt rykte som turistvärdinna verkar ha spritt sig söderut. På mindre än en timma blev jag frågad om vägen två gånger. Vilket annars inte har hänt mig (utanför jobbet) på åratal.

Och när jag inte ägnade mig åt att hjälpa folk hitta rätt i Lund eller åt att galoppera fram genom korridoren så organiserade jag upp mitt badrum.

Japp - den osminkade sanningen om Lunds studentliv.

don't wake me I plan on sleeping in

Jag är världens lataste på att ta till mig ny musik (helt inte i sammanhang med föregående djupa-förtvivlan-inlägg). Hela sommaren har jag tänkt att nu, nu ska du orka lyssna på ett helt album och inte bara den där bästa låten som är anledningen till att du trodde att albumet kunde vara bra.

Och så kom jag hem till Lund idag. Och njöt av att internet rinner igenom min dator som en klar och porlande skogsbäck.

Och insåg att jag är helt dum i huvet som inte börjat lyssna på "Give Up" med The Postal Service tidigare.

Dumma, dumma mig.

mina rubbade vinklar

och utanpå ser jag ut som en sån där vanlig ungdom, någons dotter som är hemma över sommaren från gud-vet-vad och som klipper gräsmattan. men inuti finns alla de där tankarna om att vi egentligen inte finns, och ett ögon blick snörs hela halsen ihop av tanken att vi egentligen inte är något speciellt alls, för varför skulle vi, skulle jag? och tänker att om hundra år, vem minns, annat än eventuella avkommor och barnbarnsbarn, vem bryr sig egentligen och sen tänker jag att lugna ner dig, det är bara ditt inre som är i uppror igen och sen tänker jag att håll dig nu till dina linjer med gräsklipparen.

vid det här laget har jag börjat inse att det är min vanliga weltschmerz och existensliella ångest som gör sig påmind. imorgon åker jag hem till Lund. let's see if I snap out of it.

Jag och min solbränna.

Jag har (under semestern) jobbat hårt på att se sådär läckert solbrun ut. Det har dock resulterat i att jag har skafat mig de lustigaste ränderna jag nånsin haft. Efter
Linne med brottarskärning
Halterneckbikini
Vanlig bh-bikini (bikini-bh??)
Halternecklinne
T-Shirt
Ärmlös t-shirt.
och - inte att förglömma - väskans axelremmar.

On top of it all lyckades jag bränna mig i hårbottnen. Nu fjällar jag lite grann från axlarna och rätt rejält från hårbottnen. Var köper man en t-shirt med texten: "Nej, det är inte mjäll" ?

JPod

Veckans boktips förresten. Köpte JPod av Douglas Coupland på flygplatsen i Göteborg innan jag åkte. (Säve, not Landvetter. Oh yes, billigflyg is the shit!). I alla fall. Den sträcklästes och rekommenderas nu varmt!

Och nu skulle jag vilja skriva något vettigt om handlingen - men det fanns liksom inte riktigt nån. boken handlar i alla fall om några slackiga dataspelsprogrammerare (främst huvudpersonen Ethan, och så hans familj) som är inblandade i lite allt möjligt mellan knarkodling, upp- och nergrävning av elchoksdödade bikers, mammas respektive pappas älskare och människosmugglare.

Och så Ronald McDonald, of course.

Jpod av Douglas Coupland (bokrecensioner)

Paimpol

Det har helt klart varit en underbar semester. Här var vi, i en liten fiskeby i franska Bretagne.

Jag har badat i Atlanten (flod) och promenerat flera kilometer över havsbotten (ebb) - och förundrats över att vattnet faktiskt försvinner och kommer tillbaka med jämna mellanrum.

Jag har ätit ostron (!!!) och krabbsoppa och crêpes och baguette och ost och pain au chocolate och druckit vin.

Vi var på stadspromenader genom gamla städer, på heldagsutflykt till en liten visingsö-liknande sak som heter Île de Bréhat, på aquarium, på sandstrand, på stenstrand och på tittade på kloster och kyrkor (mest utifrån dock, eftersom fransmännen har visat sig ha en vana att låsa sina kyrkor för att undgå klottrare och andra tjuverier).

Och jag har pratat franska.

Nu kan jag lugnt säga att jag är snuskigt utvilad.

7 dagar Bretagne.

I 7 dagar har jag varje dag tänkt masa mig iväg till ett internetcafé.


Det har inte riktigt blivit så.


Jobbat på solbrännan har jag gjort däremot.