Jag har börjat jobba på riktigt nu, och det går upp i ena minuten, ner i andra. Jag har redan börjat lida av såna där ligga-vaken-och-tänka-på-vad-man-borde-göra-problem istället för att sova, och igår ville jag bara krypa ner i soffan (vilket jag gjorde) och glömma att någon annan människa existerar (vilket jag inte gjorde). Läskigt nog höll känslan i sig natten igenom, men jag har lyckats bekämpa den med min sjukligt bra playlist jag gjorde till Susannes bil en gång för länge sen. Inte illa.
Idag är första dagen på länge som inte är klämdag eller röd dag eller dagen-innan-röd-dag eller bara allmänt en sådan dag som folk inte vill jobba. Så idag ska det ringas telefonsamtal och tvingas folk att göra saker. Hurra!
Idag är första dagen på länge som inte är klämdag eller röd dag eller dagen-innan-röd-dag eller bara allmänt en sådan dag som folk inte vill jobba. Så idag ska det ringas telefonsamtal och tvingas folk att göra saker. Hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar